Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hvaruti läsaren får göra bekantskap med en menniskovän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Gossen kom fram, och husbonden klappade hans
krusiga hufvud och strök honom under hakan.
»Nå, liten, visa nu denne herre, att du kau sjunga och
dansa.» »
Gossen uppstämde en af dessa egendomligt vilda
sånger, som äro vanliga bland negrerna; hans röst var stark
och klar, och han beledsagade sången med åtskilliga löjliga
rörelser af händerna och fötterna samt vridningar med bela
sin kropp, och allt detta i noggrann takt med sången.
»Bravo!» ropade Haley ocb kastade åt honom ett stycke
af en apelsin.
»Se så, byting, nu skall du gå som farbror Cudjoe, då
ban har sin gikt», sade husbonden.
Genast syntes gossens smidiga lemmar missbildade och
förvridna, hans rygg sköt upp i höjden, hans barnsliga
ansigte lades i rynkor och antog ett trumpet uttryck, och med
husbondens käpp i handen stultade han omkring i rummet,
spottande till höger och venster, i allt liknande en
giktbru-ten gubbe.
Båda herrarne skrattade öfverljudt.
»Och nu, pojke», sade hans husbonde, »skall du visa
oss, huru gubben Elder Robbens tar upp psalmen.»
Gossen drog ut sitt randa ansigte till fruktansvärd längd
och började med orubbligt allvar att uppstämma en
psalmmelodi.
»Hurra! bravo! — En sådan ungtupp!» utropade
Haley; »pojken är min sann ej bortkommen, det vill jag
lofva! – Jag vill säga er något, herr Shelby», sade han
och lade sin hand på Shelbys axel, »låt pojken följa med i
köpet, så är affären klar. Skulle tro, att saken bäst
arrangeras på sådant sätt.»
I samma ögonblick öppnades dörren sakta, och en ung
quarteronqvinna på omkring tjugufem år inträdde i rummet.
Man behöfde endast att från barnet vända blicken på
henne för att igenkänna dess moder. Man såg genast
samma varma, vidöppna mörka ögon med långa ögonhår,
samma svarta, krusiga lockar. Hennes bruna hudfärg
öfvergick på kinderna i en fin rodnad, som antog en djupare
skiftning, då hon såg den främmande mannen fästa sin blick
på henne med djerf och oförstäld beundran. Hennes drägt
var af bästa möjliga snitt och egnad att fördelaktigt
framhålla hennes fint mejslade växt. Hennes välbildade händer
och små fötter undgingo ej heller köpmannens mönstrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
