Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äkta mannen och fadern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Äkta mannen och fadern.
Fru Shelby hade farit bort på sitt besök, och Eliza stod
nedslagen på verandan, seende efter den försvinnande
vagnen, då en hand lades på hennes axel. Hon vände sig om,
och ett gladt leende spred sig öfver hennes’fagra ansigte.
»George, är det du? — Hur du skrämde mig! Ack,
jag är så glad, att du kom. Missis har farit ut för att
tillbringa aftonen borta; kom nu in i mitt lilla rum, så få vi ha
hela aftonen för oss sjelfva.»
Med dessa ord drog hon honom med sig in i ett litet
vackert rum med dörr utåt verandan, der hon vanligen satt
vid sitt syarbete och hvarifrån hon kunde höra, då hennes
matmor ropade på henne.
»Så glad jag är! — Hvarför är du så allvarsam? Se
på Harry, hur ban växer!» — Gossen stod blyg och
betraktade under sina lockar fadern, under det han höll sig
tätt intill moderns klädning. »Ar ban icke vacker?»
frågade Eliza, i det hon strök tillbaka hans långa lockar och
kysste honom.
»Jag önskar han aldrig blifvit född!» sade George
bittert. »Jag önskar jag sjelf aldrig blifvit född!»
Förvånad och förskräckt satte sig Eliza, lutade
hufvudet mot sin mans axel och brast ut i gråt.
»Käraste Eliza! Det är elakt af mig att göra dig så
bedröfvad, stackars barn!» sade han ömt. »O, hur gerna jag
såge, att du aldrig träffat mig, så kunde du ha blifvit
lycklig!»
»George, George, hur kan du säga så? Något
förskräckligt måste ha inträffat eller kommer att inträffa — hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
