- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
22

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Äkta mannen och fadern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

är det? Vi ha ju varit så lyckliga ända tills nu, eller
hur?»

»Ja, det ha vi varit, älskade!» sade George. Derpå tog
han gossen på sitt knä, betraktade uppmärksamt hans
strålande svarta ögon och förde händerna genom hans långa hår.

»Alldeles din afbild, Eliza, och du är den vackraste
qvinna jag sett och den bästa jag kan önska få se; men
ack, hur gerna jag ville, att jag aldrig sett dig, och att du
aldrig sett mig!»

»ü, George, huru kan du–?»

»Jo, Eliza, det är olycka och uselhet och elände,
alltsammans! Mitt lif är bittert som malört; sjelfva lifvet är
liksom utbrunnet hos mig. Jag är ett uselt, eländigt,
utslitet lastdjur, och dig skall jag släpa med mig i uselheten,
det blir slutet på det hela. Hvad tjenar det till att vi
aflas för att uträtta något, äflas att lära oss något eller blifva
något? Hvad tjenar det till att lefva? Jag önskar jag vore
död!»

»Men, käraste George! Sådant tal är ju riktigt syndigt.
Jag förstår nog, hur du skall känna det att ha förlorat din
plats i fabriken, och att du har en hård herre; men, käre,
var tålig; kanhända något–»

»Tålig!» afbröt han heDne; »tålig! Har jag ej varit
tålig? Sade jag väl ett enda ord, då han kom och tog mig
bort från ett ställe, der alla voro vänliga mot mig, och det
utan någon rimlig orsak? Jag skulle hafva ärligt gifvit
honom hvarenda cent af min förtjenst, och de säga
allesammans att jag arbetade bra.»

»Ja, visst är detta förskräckligt», sade Eliza; »men han
är ju din herre, förstår du.»

»Min herre! Och hvem har gjort honom dertill? Det
är hvad jag funderar på. — Hvad rätt har han till mig?
Jag är en menniska, liksom han är det; ja, jag är en bättre
menniska än han. Jag förstår mig bättre på affärer än han;
jag kan leda arbeten bättre än han. Jag kan läsa bättre
än han; jag skrifver bättre stil; och allt har jag lärt mig
sjelf och har ej honom att tacka för något, — ja, jag har
lärt mig det trots alla hinder från honom. Hvad rätt har
nu han att göra mig till en draghäst, — att taga mig från
sådant, som jag kan göra, och göra bättre än han, och sätta
mig till sådant, som första bästa ök kan uträtta? Han
ämüar göra detta; han säger, att han skall ha mig på
knäna och stuka mig, och han sätter mig med flit till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free