Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. En afton i Onkel Toms stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
som en rakknif för detta ändamål. Se, se, han skär igenom
lätt som en fjäder! Nå, smaka nu på — något finare,
tänker jag, får ni leta efter!»
»Tom Lincon», sade George med munnen full, »han
säger, oatt deras Jenny är dugtigare kokerska än du.»
»Ah, de der Lincons ä’ just så lagom fina, tycker jag»,
sade tant Chloe föraktligt, — »ja, det vill säga i jemförelse
med vårt herrskap. De äro visst aktningsvärda nog på sitt
sätt, men är det fråga om att komma med något stiligt, så
ha de inte ens början till begrepp derom. Ställa mas’r
Lincon vid sidan af mas’r Sbelby! Och missis Lincon — kan
hon uppträda i en salong så som min missis, så fint och
ståtligt, tror ni? Jo, i skogen! Nej, tala aldrig om de der
Lincons!» slutade tant Chloe med en knyck på hufvudet,
som om hon velat säga, att hon, om någon, kände till stora
verlden.
»Men», återtog George, »jag har hört dig säga, at£ Jenny
är en riktigt bra kokerska.»
»Ja, så har jag sagt», svarade tant Chloe, »och dervid
står jag. En bra kokerska i enkla och tarfliga förhållanden
är Jenny nog, lagar rätt bra brödsoppa och potatismos;
hennes puddingar äro ej af extra sort, nej, säger jag, ej extra
sort, men de få gå an. — Men i den högre matlagningen —
hvad kan hon der åstadkomma? Hon lagar sina pajer, ja
bevars, — men hur’dan är väl skorpan? Kan hon röra
till denna strimmiga smördeg, som pöser upp som en kudde
och smälter en i munnen? Jag for ditöfver, då min Mary
skulle stå brud, och Jenny visade mig då bröllopstårtorna.
Jenny och jag ä’ de bästa vänner, som ni vet. Jag sade
ej ett ord, men — ni kan tro mig, mas’r George! — jag
skulle ej sofva en blund på en bel vecka, om jag hade
gjort ett tårtban sånt som de’ der. Nej, de’ va’ under all
kritik!»
»Jag förmodar Jenny tyckte de voro riktigt bra», sade
George.
»Tyckte det? Jo, säkert. Der stod hon och visade mig
dem, så menlös som ett barn. Ser ni, deri ligger det: Jenny
vet ingenting. Ack, hela herrskapet är ju så tarfligt! Hur
kan man vänta, att bon skall veta något? Det är ej
hennes fel. Ack, mas’r George, ni förstår ej till hälften
förmånen af att tillhöra en familj sådan som er och att
uppfostras i den!» Och tant Chloe suckade och hvälfde rörd
sina ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
