Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hvari läsaren finner, att en senator ej är mer än en menniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
mig, så att jag kom öfver på isen; ty de voro efter mig —
strax efter mig, och jag hade ingen annan väg!»
»Ack, missis», sade Cudjoe, »isen är sönderbruten i
stora stycken, som svänga omkring och gunga upp och ned
i strömmen!»
»Jag visste det, jag visste det!» sade hon vildt; »men
jag gjorde det ändå. Jag trodde ej det var möjligt — jag
trodde ej, att jag skulle komma öfver, men jag brydde mig ej
derom. Jag kunde ju bara dö, om det ej gick. Herren
hjelpte mig; ingen vet, huru Herren kan hjelpa, — ingen,
som ej försökt det», sade hon med tindrande ögon.
»Yar ni en slafvinna?» frågade herr Bird.
»Ja, herre; jag tillhörde en man i Kentucky.»
»Yar ban bård mot er?»
»Nej, herre, han var en god husbonde.»
»Kanske var er matmor sträng mot er?»
»Nej, ack nej! Min missis var alltid god mot mig.»
»Hvad kunde då förmå er att öfvergifva ett godt hem
och rymma bort, och ge er ut i sådana faror?»
Qvinnan såg upp på fru Bird med en forskande blick,
och det kunde ej undgå hennes uppmärksamhet, att hon var
djupt sorgklädd.
»Min fru», sade_ bon plötsligt, »har ni någonsin förlorat
ett barn?»
Frågan kom alldeles oförberedt och uppref ett ännu ej
läkt sår, ty det var endast en månad sedan familjen bäddat
ned i grafven ett älskadt barn.
Herr Bird vände sig och gick till fönstret, och fru Bird
brast i gråt, men betvingade sin rörelse och sade:
»Hvarför frågar ni derom? — Ja, jag har mist en
liten.»
»Då skall ni förstå mig. Jag har förlorat två, deu ene
efter den andre — jag lemnade dem i grafven der, då jag
gick bort, och jag hade endast den här qvar. Hvarje natt
sof jag med honom vid min sida; han var allt, hvad jag
egde. Han var min glädje och stolthet, dag och natt; och,
min fru, så ville de ta honom ifrån mig, de sålde honom,
sålde honom dit ned, min fru, att fara dit ensam, ett barn,
som aldrig varit skild från sin mor en dag i sitt hf. Jag
kunde ej uthärda det. Jag visste, att det skulle vara
slut med mig, om de togo honom, och då jag visste att
papperen voro underskrifna och att ban var såld, tog
jag honom och flydde om natten, — och de jagade mig,
den som köpt honom och några af mas’rs folk, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
