Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hvari läsaren finner, att en senator ej är mer än en menniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
»Har ni ej någon man?»
»Jo, men han tillhör en annan egare. Hans master
är riktigt hård mot honom ooh ville sällan eller aldrig låta
honom besöka mig, och ban har blifvit mer och mer hård
mot oss, och nu hotar han att sälja honom till södern.
Det är troligt, att jag aldrig mer får se honom.»
Den lugna ton, hvari qvinnan sade dessa ord, kunde
hafva kommit en ytlig åhörare att tro, det hon var
fullkomligt känslolös; men det låg en stilla och beherskad
djup ångest i hennes mörka blick, som vittnade om något
helt annat.
»Och hvart ämnar ni nu vända er, stackars qvinna?»
frågade fru Bird.
»Till Canada, — om jag endast visste, hvar det är.
Canada ligger ju mycket långt bort, eller hur?» sade hon,
seende upp på fru Bird med en blick, hvari man kunde
läsa, att hon fattat tillit till henne.
»Stackars barn!» utbrast fru Bird ofrivilligt.
»Det är väl en mycket lång väg dit, tänker jag?» sade
qvinnan allvarligt.
»Mycket längre, än ni kan tänka, arma barn!» sade
fru Bird; »men vi skola försöka uttänka, hvad som kan
göras för er. Hör, Dinah, laga i ordning en bädd för henne
i ditt rum här bredvid köket, och så får jag fundera på
hvad som kan göras i morgon. Under tiden var ej rädd,
stackars qvinna. Förtrösta på Gud; han skall beskydda er.»
Fru Bird och hennes man gingo tillbaka till förmaket.
Hon satte sig i sin lilla gungstol framför brasan och
gungade fram och åter under djupa tankar. Herr Bird
stöf-vade fram och åter i rummet och mumlade för sig sjelf:
»Jo, nog är de’ här präktigt! Men hvad skall jag göra?»
Slutligen gick ban fram till sin hustru och sade:
»Jag vill säga dig, hustru •— hon måste bort härifrån
redan i natt. Den der karlen skall vara henne på spåren
redan tidigt i morgon bittida. Vore det ingen mer än
qvinnan, så kunde hon nog hålla sig gömd, tills allt vore
öfver, men pojkbytingen kan ej hållas stilla, om man ock
toge både rytteri och fotfolk till hjelp, derom är jag viss;
han skulle förråda allt genom att sticka ut sitt lilla hufvud
genom fönstret eller dörren. Det blefve just en skön
historia för mig att bli ertappad med de der båda hos mig
just nu! Nej, vi måste få dem härifrån nu i natt.»
»I natt? Hur skall det gå till? Och hvart skola de
ta vägen?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
