Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Bohaget bortföres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
»Ja, ja», sade Haley afbrytande; »men de’ är just de
der goda gossarne, som ä’ kroppar till att rymma. De
dumma, som ej bry sig om hvart de ta’ vägen, och
ohjelp-liga fyllbultar, som ä’ likgiltiga för allt, de stanna nog qvar
och tycka nästan om att få flacka omkring på vägarne;
men så’na här, ni kallar primakarlar, de afsky sådant som
synden. Enda utvägen är att fängsla dem; ha de benen
lösa, komma de nog att ta’ till dem, — det är säkert.»
»Nåväl, främling», sade smeden, under det han
sysslade med sina verktyg; »men de der plantagerna der nere,
de äro väl ej just rätta platsen för Kentuckynegrer; de dö
ju dernere temligen snart, eller hur?
»Ah ja, de stryka temligen snart med der; om det nu
är klimatet eller något annat, som gör det — alltnog,
omsättningen går raskt nog undan, så att det är bra fart i
affären», sade Haley.
»Ja visst; men en kan inte låta bli att tycka de’ ä’ synd
om en så stilla, beskedlig och dugtig karl som Tom, att
ban ska’ komma ned till de der plantagerna och slita sig
till döds.»
»Åh, med honom är det ingen nöd. Jag har lofvat att
fara väl fram med honom. Jag skaffar honom plats som
husdräng i någon god gammal familj, och står han se’n
bara öfver febern och uthärdar klimatet, så får ban det så
bra, som någon neger kan begära.»
»Han lemnar väl hustru och barn efter sig här uppe,
tänker jag?»
»Ja, det gör han, men han får nog en annan der nere.
Qvinnor finns det godt om öfverallt», menade Haley.
Tom satt under detta samtal mycket nedstämd utanför
smedjan. Plötsligt hörde han bakom sig hastiga hofslag,
och innan han hann hemta sig från sin förvåning, sprang
unge master George upp i vagnen, slog armarne stormande
om hans hals och snyftade af sorg och förtrytelse.
»Det är nedrigt, säger jagi Jag bryr mig ej om, hvad
de säga, allihop. Det är uselt, nedrigt, skamligt 1 Om jag
vore stor, skulle de ej våga göra något sådant!» utbrast George
med gråten i halsen.
»O, mas’r George, hvad detta gör mig godt!» sade Tom.
»Jag kunde knappt uthärda att föras bort utan att få se er.
Det gör mig riktigt godt, säger jagi» Härvid kom Tom
att röra litet på ena foten, så att George fick syn på fotbojan.
»Skamligt!» ropade han, knytande händerna. »Jagskall
slå den der karlen i backen, jag!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
