Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Små missöden vid lagliga affärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
»Men nog är de’ synd ändå att inte köpa henne
tillsammans med gossen — hennes hjerta tycks hänga fast vid
honom; — kanske om de slänga henne med på köpet?»
»Nå ja, har man godt om pengar att kasta ut på så’nt
sätt, så går de’ ju för sig. Jag ska’ bjuda på pojken för
att göra honom till plantageslaf; har ingen lust att få
gumman på halsen, nej, inte om jag så finge henne för alls
ingenting.»
»Men hon blir alldeles förtviflad», sade mannen.
»Naturligtvis», sade slafhandlaren kallt.
Samtalet afbröts här af ett lifligt sorl bland de
församlade, och auktionisten, en kortväxt och beskäftig karl med
myndig uppsyn, trängde sig fram genom mängden. Den
gamla qvinnan drog djupt efter andan och fattade
omedvetet tag i sin son.
»Håll dig tätt till mamma, Albert», sade hon, »så bjuda
de ut oss tillsammans.»
»Mamma, jag är så rädd, de inte göra’t», sade gossen.
»De måste det, barn; jag kan ej lefva, om de ej göra’t!»
sade gumman häftigt.
Auktionistens stentorsstämma hördes nu, tillsägande,
att man skulle göra plats och att auktionen skulle börja.
Man drog sig litet tillbaka, och det begynte bjudas på
slaf-varne. Männen på listan voro snart bortslagna till pris,
som visade liflig efterfrågan i marknaden; två af dessa
tillföllo Haley.
»Fram nu med dig, pojke!» sade auktionisten och
vidrörde gossen med sin klubba; »upp nu och visa att du
kan springa.»
»Sätt ut oss båda tillsammans, gör de’, käre mas’r»,
sade den gamla qvinnan, hållande sig fast vid gossen.
»Ur vägen med dig», ropade mannen befallande och
slet undan hennes händer; »du kommer sist. Se så, murre,
hoppa nu», och med detsamma knuffade ban fram gossen
mot träställningen, under det bakom honom hördes ett djupt
qvidande. Gossen stannade och såg sig tillbaka; men här
fick han ej dröja, utan torkade tårarne från sina stora klara
ögon och var inom ett ögonblick uppe på ställningen.
Hans välväxta gestalt, smidiga lemmar och vackra
ansigte väckte genast köplusten, och ett halft dussin bud ljödo
på en gång i auktionistens öra. Ängslig och rädd såg
gossen än hit och än dit, eftersom han hörde sorlet af de
täta buden, som kommo från alla håll. Slutligen föll klubban.
Haley hade fått honom. Han knuffades ned från ställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
