Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Qväkarnybygget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Ett utrop af glädje från den lilla qväkerskan afbröt
bennes ord. Hon klappade i sina små händer och gjorde
ett högt hopp från golfvet, hvarvid ett par ostyriga lockar
föllo fram under qväkarmössan, så att <je lågo och glänste
på den hvita halsduken.
»Tyst, tyst, älskade!» sade Rakel sakta; »tyst, Ruth,
och sëg oss, om vi skola tala om det för henne genast?»
»Ja visst, nu strax på minuten. Tänk om det vore
min John, huru skulle jag väl känna det! — Jo, säg henne
det rakt på saken 1»
»Du behöfver endast dig sjelf, du, Ruth, för att lära
dig älska din nästa», sade Simeon och såg på henne med
en varm blick.
»Ja visst! Är det ej derför vi äro skapade? Om jag
ej älskade Jolin och barnet, skulle jag ej heller förstå att
känna deltagande för flickan här. Kom nu och säg henne
det strax!» och hon lade sina händer på Rakels arm för
att skynda på henne. »Tag henne in i din sängkammare,
så skall jag steka kycklingen, medan du talar med henne.»
Rakel gick in i köket, der Eliza satt vid sin söm,
öppnade dörren till en liten sängkammare och sade stilla: »Kom
liit in till mig, min dotter; jag har nyheter att omtala
för dig.»
Blodet strömmade till Elizas bleka ansigte; bon steg
upp, skälfvande af ångest, och såg åt gossen.
»Nej, nej», sade Ruth, i det hon sprang fram och
fattade hennes händer; »var inte rädd; det är goda nyheter,
gå in, gå in!» Och hon tvingade henne med halft våld in
genom dörren och tillslöt denna efter henne; sedan vände
hon sig om, tog lille Harry i famnen och började kyssa
honom.
»Du får se din pappa, liten. Förstår du det? — din
pappa kommer hit?, upprepade hon gång på gång, och
gossen såg undrande på henne.
Under tiden försiggick på andra sidan dörren ett annat
uppträde. Rakel Halliday drog Eliza intill sig och sade:
»Herren har haft förbarmande med dig, dotter. Din man
har flytt från träldomens hus.»
Blodet rusade med blixtens hastighet till Elizas kinder,
och lika snabbt tillbaka till hjertat. Ilon sjönk ned på en
stol blek och i vanmakt.
»Fatta mod, barn!» sade Rakel och lade handen på
Elizas hufvud. »Han är hos vänner, som skola föra honom
hit i qväll.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
