Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Miss Ofelias erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Första morgonen af sin regering var miss Ofelia uppe
klockan fyra, och sedan hon varit närvarande vid hela
städningen af sitt rum, såsom hon alltid, till kammarjungfruns
stora förvåning, varit från det hon kom, gjorde hon sig i
ordning till ett kraftigt angrepp på alla skåp och
förrådsrum i huset, till hvilka hon nu fått nycklarna om händer.
Skafferi, linneskåp, porslinsförråd, kök och källare blefvo
den dagen föremål för en sträng mönstring. Saker, som
dolts i mörkret, drogos nu fram i ljuset i ett omfång,
som väckte oro i lägret bland kökets och våningens
styrande makter, och gaf anledning till mycket mummel och
undran öfver »tockna der fruntimmer från norden».
Gamla Dinah, kokerska och högsta myndighet och
styrpinne inom köksafdelningen, uppfylldes af vånda öfver
hvad hon betraktade som intrång på sina
företrädesrättigheter. Ingen länsfriherre från Magna Chartas tider kunde
hafva känt bittrare harm öfver något öfvergrepp från
kronans sida.
Dinah var en karakter på sitt sätt, och det vore
orättvist mot hennes minne att ej gifva läsaren en liten
föreställning om henne. Dinah var af naturen och till sitt väsen
kokerska, i lika hög grad som tant Chloe — såsom ju
kokkonsten synes vara en medfödd gåfva hos den afrikanska
rasen. Men tant Chloe hade tillika fått undervisning och
vägledning i konsten och gick till väga metodiskt i sin
embetsutöfning, under det deremot Dinah var ett natursnille,
som uppfostrat sig sjelf, hvarför hon ock, i likhet med
snillen i allmänhet, var ytterligt envis, egenkär och
oberäknelig.
Likt en viss klass moderna^ filosofer, hyste Dinah ett
afgjordt förakt för allt hvad logik och förnuft heter och
åberopade sig städse på sina yttre sinnens vittnesbörd, samt
lät sig aldrig rubbas från den ståndpunkt af ofelbar visshet,
hon sålunda intog. Intet föredöme, om än så skickligt,
ingen öfverbevisning eller förklaring, hur kraftig den ock
varit, skulle någonsin kunnat få henne att tro, det någon
annans sätt var bättre än hennes, eller att den väg, hon
följde, kunde med fördel i någon än så liten mån förändras.
Derom hade Dinah varit alldeles ense med sin gamla matmor,
Maries moder; och »Miss Marie», som Dinah fortfor att äfven
efter hennes giftermål kalla sin unga matmor, fann det
lättare att häruti gifva vika än att strida, och så fick Dinah
alltid sista ordet. Detta var henne dessutom så mycket
lättare, som hon var en verklig mästarinna i det slags stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
