Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Ytterligare om miss Ofelias erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
»Hur har det gått med Prue?» frågade hon.
Qvinnan tycktes både villig och tveksam att säga något,
och svarade slutligen lågt och hemlighetsfullt:
»Nåväl, men ni får ej omtala det för någon. Prue var
drucken igen och de hade ner henne i källarn, och lemna’
henne der hela dagen; och jag hörde dem säga flugorna
voro på henne — och hon är död!»
Dinah slog ihop händerna; och då hon vände sig om,
såg hon vid sin sida Evangelines luftiga gestalt, med de
stora ögonen stirrande af fasa och hvarje blodsdroppe viken
från hennes kinder och läppar.
»Bevare oss Gud! Jag tror miss Eva håller på att
svimma! Hur kunde vi låta henne höra på sånt tal?
Hennes pappa blir rent rasande.»
»Nej, jag svimmar ej, Dinah», sade barnet bestämdt;
»och hvarför skulle jag ej höra det? Det är väl ej värre
för mig att höra, än för stackars Prue att lida något sådant.»
»Trösta mig, de’ der är inte för sån’a fina och blödiga
unga damer, som ni, miss Eva; — sån’a historier kunna
döda dem.»
Eva suckade åter och gick långsamt och djupt bedröfvad
upp i våningen.
Miss Ofelia var ifrig att få veta Prue’s öde. Dinah
gaf en vidlyftig utläggning af historien, och Tom tillade
några enskildheter, som han den morgonen, då han talat
med henne, fått höra af henne sjelf.
»En afskyvärd historia — riktigt gräslig!» utropade
miss Ofelia, då hon kom in i rummet, der S:t Clare låg
och läste en tidning.
»Plvad är det för galet, som står på nu?» sade han.
»Hvad det är? Jo, nu ha de der menniskorna piskat
ihjel Prue», sade miss Ofelia och gaf en kraftig och i alla
enskildheter noggrant utförd skildring af tilldragelsen,
hvarvid hon ej sparade på stark färgläggning af alla dess ruskiga
enskildheter.
»Ja, jag trodde, det skulle förr eller senare gå derhän»,
sade S:t Clare och fortsatte sin tidningsläsning.
»Trodde! Jaså; men ämnar du ej göra något dervid?
Ha’n I inga tillsyningsmän eller andra, som gripa in och
taga itu med sådana saker?» frågade miss Ofelia.
»Man förutsätter alltid, att det egna intresset bör vara
ett tillräckligt skydd emot sådana våldsamheter. Och om
någon vill förstöra sin egendom, förstår jag ej hvad man
skall kunna göra deråt. Det tycks som om det usla kräket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
