Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Henrique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Dodo såg förvånad upp mot det ljufva ansigtet; blodet
rusade till hans kinder och tårarne kommo honom i ögonen.
»Hitåt, Dodo!» sade hans husbonde befallande.
Dodo sprang fram och höll hästen, medan ban steg upp.
»Der har du en slant att köpa bröstsocker för, Dodo»,
sade Henrique; »gå och skaffa dig en smula.»
Och Henrique galopperade nedför vägen efter Eva.
Dodo stod och såg efter de båda barnen. Den ena hade
gifvit honom pengar, den andre något, som ban långt mera
behöfde — ett vänligt ord. Dodo hade endast några få
månader varit skild från sin moder. Hans master hade
köpt honom på en slafbazar för hans vackra ansigte, som
passade bra i jembredd med den vackra ponyn, och hans
nye husbonde höll nu på att dressera honom.
Detta uppträde, då gossen blifvit piskad, hade på en
annan plats i trädgården bevittnats af de båda bröderna.
Augustins kinder blossade, men med sin vanliga
otvungenhet gjorde ban blott den satiriska anmärkningen:
»Antar, att detta är hvad vi kunna kalla republikansk
uppfostran, Alfred?»
»Henrique är riktigt vild, då hans blod kommer i
rörelse», sade Alfred vårdslöst.
»Jag förmodar, du anser detta såsom en god öfning
för honom», sade Augustin torrt.
»Jag kunde ej hjelpa det, äfven om jag ville.
Henrique är som ett riktigt stormväder; både hans mor och
jag ha länge sedan måst låta honom hållas. Men så är
ock den der Dodo en slyngel af värsta sort; om han ock
får än så mycket stryk, frågar han ej efter det.»
»Och på detta sätt får Henrique lära sig första stycket
af den republikanska katekesen: Alla menniskor födas fria
och jemlikar!»
»Bab», sade Alfred; »det der är bara ett infall af Tom
Jefferson, ett prof på fransyskt känslopjunk och humbug.
Det är rent af löjligt att ännu i dag höra sådant ibland oss.»
»Ja, säkert är det så», sade S:t Clare meningsfullt.
»Ja», återtog Alfred, »vi kunna ju tydligen se, att icke
alla menniskor födas fria, och lika litet, lika; de födas
tvärtom himmelsvidt olika. För min del tror jag, att det der
republikanska pratet är till hälften bara munväder. Det är
de bildade, intelligente, förmögne, förfinade, som böra hafva
lika rättigheter, men icke packet, t
»Bara du kan hålla packet qvar vid den åsigten», sade
Augustin. »I Frankrike gick packet en gång sin väg för sig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
