Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Förebådande aningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
»Och lofva mig, älskade pappa, att Tom skall få sia
frihet, så snart jag» — hon afbröt sig och sade sedan
dröjande: »så snart jag är borta!»
»Ja, älskade, jag vill göra allt i verlden —, allt som
du kan bedja mig om.»
»Käraste pappa», sade barnet och lade sin brännande
kind intill hans. »O, hur jag önskar att vi finge gå bort
tillsammans.»
»Hvart, älskade?» frågade S:t Clare.
»Till vår Frälsares hem; det är så ljuft och fridfullt
der — och der älska alla hvarandra!» Barnet talade,
utan att tänka derpå, alldeles som om hon talat om ett
ställe, der hon ofta varit. »Skulle du ej vilja gå dit,
pappa?»
S:t Clare slöt henne närmare intill sig, men
svarade ej.
»Du skall komma till mig», sade Eva i en ton af lugn
visshet, hvilket hon ofta gjorde, utan att veta derom.
»Ja, jag skall komma efter dig. ^ Jag skall ej
glömma dig.»
Aftonens allvarliga skuggor sänkte sig allt djupare
öfver dem, under det S:t Clare satt tyst och höll den lilla
bräckliga varelsen i sin famn. Han såg ej mer de djupa
ögonen, men hennes röst trängde till honom som rösten af
en ande, och liksom i ett slags domedagssyn uppsteg för
hans ögon i denna stund hela hans förflutna lif, hans
moders böner och psalmer, hans föresatser under barndomen
att varda god, och emellan dessa minnen från hans tidiga
år och den närvarande stunden åratal af verldslighet och
af tvifvel på allt, under hvad man kallar ett aktningsvärdt
lif. Vi kunna med tanken omfatta mycket, ganska mycket
i ett enda ögonblick. S:t Clai-e såg och kände åtskilligt
under denna stund, men sade intet; och då det vardt mörkt,
bar ban Eva till hennes sofrum, och då man ordnat allt
för henne till natten, vaggade han henne i sina armar och
sjöng för henne tills hon föll i sömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>