Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Slafbasaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
»Mamma, jag tycker vi borde få det så bra som
möjligt, om du kunde få plats som kokerska, och jag som
kammarjungfru eller sömmerska i någon familj, Jag tror detta
borde låta sig göra. Låt oss båda visa oss så glada och
lifliga som möjligt och omtala allt hvad vi kunna göra, och
så skola vi kanske lyckas», sade Emmeline.
»Jag vill, att du i morgon kammar ditt hår slätt och
stryker det bakåt», återtog modern.
sHvarför så, mamma? Jag ser ju ej på långt när så
bra ut på det sättet.»
»Nej, men du kommer då att säljas bättre.»
»Jag förstår ej hvarför», invände barnet.
»Jo, aktningsvärda familjer skulle bli mera benägna att
köpa dig, om de såge dig enkel och anspråkslös, än om du
syntes söka att se täck ut. Jag känner deras tycken bättre
än du», fortfor Susan.
»Nåväl, mamma, jag skall göra som du vill.»
»Och, Emmeline, om vi aldrig skulle se hvarandra mer
efter morgondagen; — om jag blir såld till någon plantage
någonstädes i verlden, och du till en annan ort —, så
kom alltid ihåg, hur du blifvit uppfostrad och allt, som
missis lärt dig. Tag din bibel med dig och din psalmbok,
och om du blir trogen mot Herren, så blir han ock trofast
mot dig.»
Så talade den arma i sin djupa bedröfvelse; ty hon
visste, att nästa dag kunde hvilken man som helst, huru
usel och rå och gudlös och obarmhertig ban än månde vara,
bli egare till hennes dotter, att råda öfver både hennes kropp
och själ, endast han hade pengar att köpa henne för; —
och hur skulle hon sedan kunna förblifva i sin tro? Hon
tänker på allt detta, under det hon håller dottern i sina
armar, och önskar, att hon ej vore så vacker och intagande.
Hon känner det nästan ännu mer bekymrande, då lion tänker
på, hur rent och gudfruktigt och hur mycket bättre än sina
likar hon blifvit uppfostrad. Men hon har intet annat att
göra dervid än bedja; och många sådana böner till Gud
hafva uppstigit, hvilka Gud ej förgätit, såsom en
tillkommande dag skall visa; ty det är skrifvet: »Hvilken, som
bringar en af dessa små till förförelse, för honom vore det
bättre att en qvarnsten vore bunden vid hans hals och ban
sänktes i hafvets djup.»
Det milda, allvarliga månljuset blickar in i rummet och
aftecknar fönstergallret på de utsträckta sofvande gestalterna.
Onkel Toms stuga. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>