Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Mörka orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
samla penningar. Egendomen hade nu detta utseende af
ytterlig vanhäfd, som alltid uppstår, då en föregående egares
förbättringar lemnas att alldeles förfalla.
Hvad som en gång varit en välvårdad gårdsplan
framför huset, med spridda grupper af prydliga buskväxter,
var nu öfverväxt af tofvigt, illaluktande ogräs, och här och
der syntes nedslagna pålar, för att dervid binda hästar, och
omkring dessa var gräsvallen söndertrampad och marken
beströdd med spillror af kärl, gammal ströhalm och andra
snuskiga lemningar. Här och hvar sågos gamla mögliga
jasminer eller kaprifolier hänga ned från åtskilliga pelare,
som dragits på sned genom att begagnas att binda hästar
vid. Hvad som en gång varit en vidsträckt trädgård, var
nu öfverväxt af vildt ogräs, öfver hvilket här och der en
och annan enslig prydnadsväxt stack upp sitt hufvud. Det
forna växthuset saknade numera fönsterkarmar, och på de
sönderfallande hyllorna stodo några ensamma blomkrukor,
i hvilka syntes några stänglar med vissnade blad, som visade,
att de en gång i tiden varit krukväxter.
Vagnen körde fram på en förr grusad, men numera
gräsbeväxt väg under en ståtlig allé af sockerlönnar, hvilka
med sina smäckra stammar och ständigt grönskande löfverk
tycktes utgöra det enda, som den allmänna van vården ej
lyckats förstöra. De liknade dessa ädla andar, som äro så
djupt rotfästa i det goda, att de hålla sig uppe och tyckas
växa starkare, under det allt omkring dem förtvinar och
förfaller.
Hufvudbyggnaden var stor och hade varit vacker. Den
var uppförd på det i södern vanliga sättet och omgafs på
alla sidor af en bred veranda i två våningar, hvilken
uppbars af stenpelare, och till hvilken ledde utgångar från
alla rum.
Byggnaden hade ett ruskigt och otrefligt utseende; en del
fönster voro tillstängda med förspikade bräder, andra hade
spräckta glasrutor och somliga fönsterluckor hängde på en
hake; allt vittnade om grof vanvård och otrefnad.
Brädstumpar, halm, gamla sönderfallna laggkärl och
packlådor lågo öfverallt kringströdda på marken, och tre
eller fyra hundar med vildt utseende, som blifvit väckta
genom rasslet af vagnshjulen, kommo framrusande och kunde
blott med svårighet genom förenade bemödanden a£ några
trasiga slafvar, som följde dem, hållas tillbaka från att
kasta sig öfver Tom och hans kamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
