- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
416

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Cassy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

416

»Hvad, du eländiga svarta fä! Säga mig, att du ej
tror det vara rätt, som jag befaller dig! Hvad bar någon
af er, usla kreatur, att göra med att tänka på hvad som
är rätt? Jag ska’ göra slut derpå! Ja, hvad tänker du
att du är? Kanske tror du dig vara en herre, munsiör
Tom, som kan säga din husbonde, bvad som är rätt eller
orätt! — Ja så, du påstår således att det är orätt att piska
qvinnfolksmenniskan der?»

»Ja, det tror jag, mas’r», sade Tom. »Den stackars
varelsen är sjuk och svag; det vore rent af en grymhet,
och det är hvad jag aldrig vill göra eller lägga hand vid.
Mas’r, om ni vill döda mig, så gör det; men hvad det
angår att lyfta min hand mot någon här — förr skall
jag dö!»

Tom talade med mild röst, men med en bestämdhet,
som ingen kunde missförstå. Legree skälfde af vrede; hans
grönaktiga ögon hade en vild blick, och till och med hans
skägg tycktes resa sig af ilska; men liksom rofdjuret plägar
leka med sitt offer, innan det söndersliter det, lade Legree
band på sin starka lust att genast öfvergå till våldsam
bestraffning, och utbrast med grym skämtsamhet:

»Ja, så, vi ha här ert gudfruktig hund, som blifvit
skickad till oss arma syndare! — ett helgon och herre, och
intet mindre, som kommit att tala med oss om våra synder.
Så styf och helig ban är, kan tänka! Jo, du skälm, som
vill ha oss att tro, att du är så gudfruktig —, har du aldrig
läst i din bibel, att tjenarne skola vara underdåniga under
sina herrar? Är jag ej din herre? Betalte jag ej
tolf-hundra dollars kontant för allt som finnes inom ditt
usla svarta skinn? Är du ej min till kropp och själ?»
tillade han och gaf Tom en våldsam spark med sin tunga
stöfvel: »Hvasa?»

" Under det Tom nedböjdes af den råa misshandlingen
och under det högsta kroppsliga lidande, kände ban likväl
en skymt af triumferande glädje genomfara sin själ. Han
rätade hastigt upp sig, blickade mot himlen, under det tårar
och blod om hvartannat strömmade öfver hans ansigte, och
utropade:

»Nej, nej, nej! Min själ tillhör er ej, mas’r. Ni har
ej köpt den! Den har köpts och betalts af en, som ock
är mäktig att bevara henne. Gör hvad ni vill med mig;
ni kan ej göra mig någon skada.»

»Kan jag inte?» sade Legree med ett hånlöje; »vi
ska’ se till! Hör på, Sambo, Quimbo; gen den här hunden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free