Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Martyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
■värnlösa hufvud. Uuder det han i all hast meddelat
nyheten till slafvarne, hade det plötsligt blixtrat till i Toms
ögon ocb han hade hastigt upplyft sina bänder, hvilket allt
ej undföll Legree. Han märkte ock, att ban ej erbjöd sig
att deltaga i förföljelsen. Han tänkte ett ögonblick på att
tvinga honom dertill; men då ban af gammalt kände till
hans oböjlighet, då han befaldes att deltaga i någon grym
handling, ville han ej under denna brådska uppehålla sig
med att inlåta sig i strid med honom.
Tom stannade sålunda hemma jemte några andra, som
af honom lärt sig bedja, och uppsände nu böner för
flyktingarnes räddning.
Då nu Legree återkom, gäckad oeh missnöjd, började
det hat, som länge arbetat inom honom mot hans slaf. att
antaga en för denne ytterst farlig och hotande form. Hade
ej denne man vågat trotsa honom — ständigt, hänsynslöst,
okufligt — ända sedan han köpt honom? Visade det sig
ej, att han hade inom sig en ande, som, ehuru den var tyst,
■dock brände som afgrundens eld?
»Jag hatar honom», sade Legree denna natt, under det
han satte sig upp i sin säng; »jag hatar honom! Och är
ban ej min egendom? Kan jag ej göra med honom hvad
jag vill! Undrar, hvem som skall kunna hindra mig!»
Och Legree knöt siu hand och skakade den, som om ban
haft något deri, hvilket han ville slita sönder i små bitar.
Men Tom var ju likväl en trogen och värdefull slaf;
och ehuru Legree hatade honom än mer derför, verkade
dock tanken härpå i någon mån återhållande på honom.
Morgonen derpå beslöt Legree att ej för tillfället säga
något; ban ville nu från några närliggande plantager samla
ott jagtsällskap med hundar och gevär, för att kunna
omringa kärrmarken och anställa en ordentlig skallgång. Om
detta lyckades, var allt godt och väl; hvarom ej, skulle ban
kalla Tom inför sig, och — han sammanbet härvid tänderna
ocli hans blod kokade — då skulle ban ta bugt på karlen,
eller ock — härvid hviskade en röst i hans inre något
gräsligt, hvartill han gaf sitt bifall.
Man säger, att husbondens eget intresse är ett
tillräckligt skydd för slafven. I sin ursinniga lust att få sin onda
vilja fram kan en menniska medvetet och med öppna ögon
sälja sin själ åt den onde, för att vinna sina syften; och
skulle han väl då vara mer aktsam om sin nästas kropp?
»Godt», sade Cassy dagen derpå, då hon från vinden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
