- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
479

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Martyren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

479

se min stackars gamla mor. Jag skall älska er, Cassy, ni
må älska mig eller ej.»

Den milda, barnsliga anden segrade. Cassy satte sig
bredvid benne, lade armen om hennes hals, strök hennes
mjuka, bruna hår, och Emmeline satt och beundrade
skönheten af hennes härliga ögon, som nu voro fuktiga af
tårar.

»O, Em», sade Cassy, »jag har hungrat och törstat
efter mina barn, och mina ögon skymmas af längtan efter
dem. Här, här», sade hon och slog sig för bröstet, »här
är allt tomt och öde I Om Gud gåfve mig tillbaka mina
barn, så skulle jag kunna bedja.»

»Ni måste förtrösta på honom, Cassy», sade Emmeline;
»ban är vår fader.»

»Hans vrede är öfver oss», sade Cassy; »han har vändt
sig ifrån oss i vrede.»

»Nej, Cassy! Han skall bevisa oss sin godhet. Låtom
oss hoppas på honom», utbrast Emmeline. »Jag har alltid
hoppats.»

*



Jagten blef lång, liflig och förd efter alla konstens
regler, men misslyckades likväl, och Cassy såg försmädligt
och triumferande ned på Legree, då han trött och
missbelåten steg ned från sin häst.

»Hör, Quimbo», sade Legree, då han satt sig ned i
hvardagsrummet, »du kan genast gå och skaffa hit upp
den der Tom. Den gamle skälmen har bestämdt sin hand
med i bela den här affären, och jag skall skaffa fram
sanningen från hans svarta skinn, eller ock skall jag minsann
tala reson vid honom.»

Ehuru Sambo och Quimbo hatade hvarandra, voro de
dock öfverens deruti, att de båda lika hjertligt hatade Tom.
Legree hade genast sagt dem, att ban hade köpt Tom för
att göra honom till öfveruppsyningsman under sin frånvaro,
och detta hade väckt deras afund och ovilja, hvilken
ytterligare växte hos dessa förnedrade och slafviskt underdåniga
naturer, då de sågo Tom blifva föremål för sin husbondes
misshag. Quimbo gick derför med nöje att utföra Legrees
befallning.

Då Tom mottog tillsägelsen, anade han olycka; ty han
kände hela planen för flykten äfvensom flyktingarnes
närvarande uppehållsort. Han kände äfven det förfärliga
sinnelaget hos den man, ban fick att göra med, och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free