- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : Skildringar från negerslafvarnes lif i Amerikas Förenta Stater /
505

(1892) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Slutföljder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag medger, att detta Liberia kunnat tjena alla slags
intressen genom att af våra motståndare användas som
en invändning mot våra sträfvanden. Utan tvifvel skulle
man på ett oförsvarligt sätt kunnat begagna saken till
att fördröja vår frigörelse. Men jag frågar: Finns det
då ej en Gud, som står öfver alla menniskors funder? Har
ban ej kunnat korsa deras planer ocb åt oss skapat ett folk
genom denna fristad?

I våra dagar födes en nation på en enda dag. Ett
folk uppstår nu med alla sina stora uppgifter i fråga om
statslif ocb civilisation redan på förband lösta; det behöfver
ej arbeta sig fram dertill, endast tillämpa det redan funna.
Låtom oss derför förena våra krafter och gripa verket an,
och se till, hvad vi kunna göra af detta nya företag; hela
det härliga afrikanska fosterlandet ligger ju öppet för oss
och våra barn. Vårt folk skall föra -civilisationens och
kristendomens ström utefter dess kuster och der plantera
mäktiga stater, som, växande med den tropiska växtlighetens
snabbhet, skola ega bestånd för alla kommande tider.

Du vill kanske säga, att jag öfverger slafvarne, mina
bröder. Jag tror det ej. Om jag kan förgäta dem en
timme, ett enda ögonblick i mitt lif, så må Gud förgäta
mig! Men hvad kan jag här göra för dem? Kan jag väl
slita deras bojor? Nej, icke såsom enskild man; men om
jag går och ansluter mig till ett folk, som har sin röst i
folkens rådslag, då få vi ett ord med i laget. Ett folk kan
göra sin rätt gällande, kan inlägga en gensaga, kan vädja
till andras understöd och framhålla sin sak; men den
enskilde förmår intet.

Om Europa en gång kommer att utgöra en stor
råds-församling af fria folk, som jag hoppas till Gud clet skall
blifva; om der en gång all träldom och allt förtryck
upphäfves och alla orättvisa samhällsförhållanden försvinna; och
om alla dess folk, i likhet med hvad England och Frankrike
redan gjort, erkänna vår sjelfständighet, -— då vilja vi i
staternas stora rådsförsamling föra vår talan och framhålla
vårt förslafvade och undertryckta folks närvarande läge;
och det är omöjligt annat, än att detta fria och upplysta
Amerika då skall vilja från sin vapensköld utplåna denna
mörka fläck, som vanärar det inför andra folk och som lika
säkert är en förbannelse för landet sjelf som för den, som
det håller i träldom.

Men du vill kanske framhålla mot mig, att vårt folk
har samma rätt att införlifva sig i den amerikanska staten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltom/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free