Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 45. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Att äfven Toms tragiska öde haft blott alltför många
motstycken i verkligheten, kan intygas af många lefvande
vittnen öfverallt i vårt laud. Vi måste ihågkomma att
lagstiftningen i sydstaterna gör gällande som grundsats, att
ingen färgad person får vittna i någon rättegång mot en
hvit, och man inser lätt, att under sådana förhållanden
dylika saker kunna inträffa, så snart hos någon slafegare
hans lidelser äro starkare än hans egennytta, och så snart
en slaf har grundsatser och mod nog att trotsa hans vilja.
Det finnes verkligen intet, soui kau skydda en slafs lif,
annat än hans husbondes lcaralcter. Tilldragelser, alltför
upprörande för att kunna närmare skärskådas, bana sig
allt emellanåt väg till allmänhetens öron, och de omdömen,
man vid sådana tillfällen ofta får höra, äro ännu mer
upprörande än saken sjelf. Man säger nemligen: »Det är nog
troligt, att sådant der en och annan gång inträffar, men det
är likväl ej något prof på hvad som vanligen sker.» Om
Nya Englands lagar vore sådana, att en handtverksmästare
kunde en och annan gång pina en lärling till döds, utan att
det funnes någon möjlighet att ställa honom till ansvar
derför, skulle man väl taga sådant lika lugnt? Skulle det
väl då heta: »Sådant der inträffar ju så sällan och får ej
framhållas som prof på hvad som vanligen sker?» Nej, denna
orättvisa är oskiljaktig från slafveriväsendet; det senare kan
ej bestå utan densamma.
Den skamlösa offentliga handeln med vackra mulattskor
och qvarteronflickor har blifvit beryktad genom de
om-ständigbeter, som följde på uppbringandet af fartyget Pearl.
Vi hemta följande från ett tal af herr Horace Mann, som
var ett af svarandens rättegångsbiträden. Han säger: »Ibland
det sällskap af sjuttiosex personer, som år 1848 försökte att
fly från distriktet Columbia på skonerten Pearl, hvilkens
befäl jag försvarade inför rätta, befunno sig åtskilliga unga,
intagande flickor, hvilka egde denna fägring och vackra
växt, som göra dem i så hög grad begärliga för kännare.
Elisabeth Russell var en bland dessa. Hon föll genast i
slafhandlarnes händer och bestämdes för marknaden i New
Orleans. Personer som sågo henne, intogos af ett hjertligt
medlidande med hennes kommande öde. De erbjödo
adertonhundra dollars för att friköpa henne, och några af dem,
som dertill erbjödo bidrag, skulle sedan ej haft mycket qvar;
men den djefvulske slafhandlaren var obeveklig. Hon blef
afsänd till New Orleans; men då hon kommit halfva vägen
fram, förbarmade sig Gud öfver henne och befriade henne
Onkel Toms stuga. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
