Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. En afton i Onkel Toms stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öMel toms STtröÅ. 61
Tant Kloe skakade på hufvudet såsom en, den där tror sig känna
världen i grund och botten.
“ Men, hör du, tant Kloe,” inföll nu Georg, “jag har hört dig själf
säga, att Jenny är en ganska god kokerska.”
“Det är sant,” svarade tant Kloe, “och det sade jag rätt. Jenny är
en god kokerska i vanlig simpel mening — bakar bröd tämligen —
kokar potatis bra nog — hennes majskakor äro inte öfver sig; nej,
förträffliga äro Jennys majskakor visst inte, men de äro skapliga nog;
de kunna gå an, om man inte har lör stora fordringar. Men om det
gäller den högre kokkonsten — hvad i all världen förstår Jenny af
den? Hon gör pastejer, ja, bevars, det gör hon visst, men hurudan
skorpa far hon på dem ? Kan hon väl göra upp degen till dem riktigt,
så att de blifva ordenligt porösa och smälta i munnen på er ? Jag var
där ju, när miss Mary gifte sig, och Jenny visade mig biöllopstår-
torna. Jenny och jag äro goda vänner, förstår ni. Jag sade aldrig ett
ord; men bevara mig väl, hvilka tårtor, master Georg! Jag skulle
inte ha kunnat fa en blund i mina ögon på en hel vecka, om jag hade
bakat sådana. Nej, de voro ingenting alls att komma med.”
“ Men jag förmodar, att Jenny själf tyckte dem vara så bra som
trots några ? ” sade Georg.
“Tyckte! Ja visst gjorde hon det! Därför var hon också så
enfaldig att visa dem. Det är just däri saken ligger, förstår ni, att
Jenny icke begrijper sig på sådant. Asch, det är häller ingenting med
hela den där familjen! Man kan inte begära, att hon shall begripa sig
på någonting. Det är inte hennes fel. Ack, master Georg, ni förstår
inte hälften af de förmåner ni har i att tillhöra en sådan familj som er
och ha erhållit en sådan uppfostran, som ni har fatt!”
Tant Kloe suckade och riktade med synbar rörelse ögonen mot
taket.
“ Jag försäkrar dig, tant Kloe, att jag till fullo förstår att sätta
värde på alla mina pastej- och pudding-förmåner,” svarade Georg.
“ Fråga bara Tom Lincoln, om jag inte alltid skryter för honom, när
vi träffas.”
Tant Kloe lutate sig baklänges i stolen och skrattade af hjärtans lust
åt denna kvickhet af hennes unge master. Hon skrattade så, att
tårarne runno utför hennes svarta, skinande kinder, och knuffade
emellan skrattsalvorna master George vänskapligt i sidan, bedjande
honom att “ låta bli det där,” och försäkrande honom, att han var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>