Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. En rådplägning emellan människojägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 127
en försynens skickelse, som folk säger. Sannerligen tror jag inte det
är Tom Loker! ”
Haley gick genast ut i skänkrummet. I samma ögonblick inträdde
genom den yttre dörren en groft byggd, muskulös karl, fullt sex fot
lång och axel bred i förhållande därtill. Han var klädd i en rock af
buffelhud med hårsidan ut, hvilket gaf honom ett vildt och grymt ut¬
seende, som också väl öfverensstämde med ansiktsuttrycket. Hvarje
anletsdrag vittnade otvetydigt om en brutal och hänsynslöst våldsam
natur. Om våra läsare föreställa sig en bulldogg i människogestalt,
gående omkring i hatt och rock, så liafva de ett ganska godt porträtt
af mannen i fråga.
Tom Loker — ty så var mannens namn — hade till följeslagare en
person, som i flere hänseenden, åtminstone hvad det yttr§ angick, var
hans raka motsats. Det var en kort och spinkig karl med smidiga,
kattlika rörelser; de svarta, stickande ögonen hade ett lurande uttryck,
som ytterligare förhöjdes af de magra och hvassa anletsdragen. Den
långa, spetsiga näsan tycktes enkom danad att lägga sig i allting; det
tunna, kortklippta, svarta håret var slätt uppstruket ofvan pannan,
och alla hans rörelser vittnade om en kall, beräknande slughet.
Tom Loker gick fram till disken och hällde i åt sig ett hälft dricks¬
glas sprit, som han tömde i ett drag utan att säga ett ord. Lians
kamrat ställde sig på tåspetsarne framför buteljfacket och mönstrade
med kritisk uppsyn de olika flaskorna, hvarpå han med gnällande
stämma och mycket betänksam min beställde en myntlikör. Sedan han
väl erhållit den, tog han glaset i handen och betraktade dess innehåll
uppmärksamt och belåtet likt en man, som tycker sig hafva träffat det
allra bästa val och således har all anledning att vara till freds med sig
själf. Han smuttade långsamt och med välbehag på sin dryck, tydligen
besluten att af densamma bereda sig det störtsa möjliga mått af
njutning.
" För katten ! ” utropade Haley, i det han med utsträckt hand gick
fram till den storvuxne karlen. “ Det var riktigt nöjsamt att få se dig,
Tom Loker. Hur mår du?”
“ Hvad sjutton nu då!” blef det höfliga svaret. u Hvad har fört
dig hit, Haley ? ”
Den lille rofdjurslike karlen, hvilkens namn var Marks, upphörde
genast med sitt smuttande, sköt fram hufvudet ocli betraktade skarpt
den nykomne — likt en katt, som lurar på en råtta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
