Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hvari det visar sig, att äfven en senator icke är annat än en människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OITKEL TOMS STUGA. 153
som såg, att fiendens försvarsverk befunno sig i ett högst dåligt till¬
stånd, var samvetslös nog att utan förbarmande göra bruk af det vunna
öfvertaget.
“ Jag skulle just vilja se dig drifva ut en kvinna i en snöstorm, till
exempel; eller kanske hällre gripa henne och öfverantvarda henne åt
rättstjänarne; säg, ville du inte det? Tänk, hvilken hjälteroll du då
skulle spela! ”
“ Naturligtvis skulle det vara en högst smärtsam plikt,” började
Mr. Bird i en försiktig ton.
“ Plikt ? ! John, missbruka inte det ordet ! Du vet, att det inte är
någon plikt, att det aldrig kan bli någon plikt! Om folk vill hindra
sina slafvar från att rymma, må de då behandla dem väl, — det är min
grundregel. Därest jag hade några slafvar — hvilket jag hoppas jag
aldrig skall få — så skulle de minsann inte behöfva rymma ifrån
mig, och inte från dig häller, John. Jag försäkrar dig, John, att
människor rymma inte, när de äro lyckliga; men när de rymma sin
kos, stackars varelser, så få de minsann lida alldeles tillräckligt af köld
och hunger och ständig fruktan, utan att livar och en skall behöfva
vända sin hand emot dem. Nej det må vara lag eller inte lag, men
jag lyder den aldrig, så sant mig Gud hjälpe! ”
“Mary, kära lilla Mary, låt mig då få tala förstånd med dig !”
“ Jag gitter inte höra talas om förståndsresonemanger i sådana
saker, John. Ni politiker ha en märkvärdig förmåga att kunna
kringgå de allra solklaraste saker; men när det verkligen kommer till
kritan, så tro ni inte själfva på edra slutsatser. Skulle jag inte känna
dig, John? Du tror inte mer än jag, att det är rätt, och du skulle inte
mer än jag knnna handla enligt den synpunkt du söker försvara.”
I detta kritiska ögonblick stack gamle Josef, husets allt i alla,
hufvudet in genom dörren och bad “ missis komma ut i köket.” Detta
afbrott kom synbarligen mycket lägligt för vår senator, som blickade
efter sin lilla fru med en lustig blanding af belåtenhet och harm, hvar-
efter han slog sig ned i fåtöljen och började läsa tidningarna.
Det dröjde emellertid icke många sekunder förrän Mrs.Bird återkom
och med ifrig, allvarlig stämma bad :
“John, var snäll och kom ut ett ögonblick !”
Senatorn lade ifrån sig tidningen och gick ut i köket. Han
stannade vid dörren, slagen af häpnad öfver den syn, som visade sig
framför honom. På tvänne bredvid h varand ra ställda stolar låg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
