Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hvari det visar sig, att äfven en senator icke är annat än en människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 155
satt sig emot Mrs. Birds vänliga försök att taga Harry ifrån henne
för att lägga honom i en särskild bädd; och till och med i sömnen
höll hon honom så fast omsluten med armen, som om icke ens då
hennes vaksamma omsorg om den lille kunde slappas.
Mr. och Mrs. Bird hade emellertid återvändt in; men märk¬
värdigt nog återupptog ingen af dem det föregående samtalet, Mrs.
Bird l)örjade arbeta på sin stickning, och Mr. Bird låtsade läsa
tidningen.
“Jag undrar mycket, hvem hon är!” sade Mr. Bird slutligen, i det
han lät tidningen falla.
“ Vi få väl höra efter, när hon vaknar igen och hunnit återhämta sig
något,” genmälte Mr. Bird.
Senatorn försjönk i tankar öfver sin tidning; efter en stund böljade
han ånyo:
“Hör du, Mary lilla ! ”
“Hvad vill du, käre John?”
“Skulle hon inte kunna begagna en af dina klädningar, om den
ändrades litet? Hon tyckes nästan vara längre än du.”
Ett vackert småleende upplyste Mrs. Birds ansikte, i det hon sva¬
rade :
“Vi ska se till, käre du.”
Efter en ny paus återtog Mr. Bird:
“ Hör du, Mary lilla ! ”
“Ja, livad vill du, John?”
“Jo, jag tänker på den där gamla bombasinkappan, som du brukar
hölja öfver mig, då jag sofver middag; den kunde du gärna gifva henne
— hon är ju i stort behof af kläder.”
Mrs. Bird skulle just svara, då i samma ögonblick Dina visade sig i
dörren, sägande:
“Den stackars flickan är nu vaken och ber att få tala med missis.”
Både Mr. och Mrs. Bird gingo ut i köket, följda af de båda största
gossarne. De yngsta barnen voro vid denna tid redan i säng.
Elise satt nu på bänken framför elden. Hon stirrade oafvändt på
de flammande lågorna med en vemodigt lugn uppsyn, helt olika hennes
förra upprörda tillstånd.
“ Vill ni tala med mig?” frågade Mrs. Bird vänligt. “ Jag hoppas
ni känner er bättre nu, stackars barn.”
Elise ryste till och drog djupt efter andan. Det var hennes endå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
