Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Valda exempel på loflig handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 ONKEL TOMS STUGA.
grundpelaren för en samhällsinrättning, hvilken, enligt hvad åtskilliga
amerikanske andlige lära oss, i sig icke innebär något annat ondt än
hvad som är oskiljaktigt förbundet med alla andra förhållanden inom
det samhälleliga och familjelifvet.
Men Tom, hvilkens kunskaper och själsodling voro helt och hållet
inskränkta inom Nya testamentets trånga ram, kunde icke finna tröst
och tillfredsställelse i en sådan åskådning : frukten af vidsträcktare in¬
sikter och en djupare visdom. Hans hjärta blödde inför livad som
syntes honom såsom en oerhörd kränkning af den arma varelse, hvilken
likt ett krossadt rö låg där ibland de andra varupackorna — detta lef-
vande, kännande, blödande, odödliga ting, hvilket Förenta staternas
lagar oförsvnt hänför till samma klass som de varubalar och godsför¬
sändelser, bland hvilka hon ligger.
Tom närmade sig den arma kvinnan och yttrade några ord till
henne; hennes enda svar var ett stönande. Full af deltagande och
med tårarne strömmande utför kinderna talade han till henne om ett
kärleksfullt hjärta därofvan, om den förbarmande Kristus och om det
eviga hemmet; men hennes förtviflan gjorde henne döf och känslolös
för allt.
Natten inbröt, den stilla, fridfulla, strålande »atten med sina oräk¬
neliga tindrande ögon, blickande skönt och högtidligt men tigande, ned
på den sorgtyngda jorden. Ingen förbarmande stämma, ingen hjäl¬
pande hand, intet ord till tröst från detta de saligas fjärran hemvist.
En efter annan af glädjens eller arbetets stämmor tystnade ombord på
båten, där snart nästan alla lågo försänkta i sömn, och vattnets fräsande
kring stäfven hördes tydligt och enformigt. Tom sträckte ut sig på en
låda för att söka få någon sömn, men allt emellanåt stördes han af en
undertryckt jämmer från den förkrossade modern.
“ O, Gud, hvad skall jag göra? Barmhärtige Gud, hjälp mig, arma!”
hörde han henne sucka gång efter annan, tills det slutligen blef tyst,
och han somnade.
Ett par timmar efter midnatt vaknade Tom plötsligt af att något
stötte emot honom. Han såg en skugga hastigt skymta förbi sig och
hörde i nästa ögonblick ett plaskande i vattnet. Ingen i hans närhet
var vaken. Han lyfte hufvudet och såg sig omkring — Lucys plats
var tom. Han steg upp och undersökte noga den närmaste omgifnin-
gen, men Lucy var och förblef försvunnen. Det stackars blödande
hjärtat var ändtligen stilla; och de vattrade vågorna skimrade lika lek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
