Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kväkarkolonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 ONKEL TOMS STÉGÅ.
“ Skulle inte du och mor kunna sköta om gården under tiden ?” gen-
mälte Simeon leende.
“ Mor kan styra om nästan allting,” bekräftade sonen. “ Men är det
inte en skam att göra sådana lagar ? ”
“ Du far inte tala illa om ditt lands lagstiftare, Simeon,” sade fadern
allvarligt. “ Herren gifver oss vårt timliga goda, endast för att vi må
öfva rättvisa och barmhärtighet, och om vår styrelse fordrar ett pris af
oss därför, så måste vi betala det.”
“Men i alla fall hatar jag de där gemena slafägarne !” utbrast sonen,
som hyste lika okristliga tänkesätt som trots någon modärn reformvän.
“ Du gör mig förvånad, min son,” återtog Simeon. “Din mor har
aldrig gifvit dig sådana lärdomar. Jag skulle handla på samma sätt
mot slafägaren som mot slafven, om Herren förde honom nödställd till
min dörr.”
Simeon den yngre blef röd som en pion i ansiktet; men hans mor
smålog endast och yttrade :
“Simeon är min snälle gosse. Han kommer nog att likna sin far,
när han blir äldre.”
“Jag hoppas, min bäste herre, att ni inte blir utsatt för något obehag
för vår skull,” inföll Georg oroligt.
“Var utan bekymmer, Georg, ty fördenskull äro vi komna i värl¬
den. Om vi inte ville underkasta oss svårigheter för en god sak, så
vore vi icke värda vårt namn.”
“ Men för genmälte Georg ; “ det kunde jag icke fördraga.”
“Var lugn, vän Georg; det är inte för dig, utan för Guds och
mänsklighetens skull vi göra det,” svarade Simeon. “Nu måste du
stanna här lugnt i dag, men i kväll klockan tio skall Fineas Fletcher
föra dig och de dina till nästa skjutsstation. Förföljarne äro dig tätt i
spåren ; vi få icke dröja.”
“Men om så är förhållandet, hvarför dröja till aftonen?” invände
Georg.
“Du är trygg här under dagen, ty hvarje människa i kolonien är en
vän, och alla äro på sin vakt. Vi anse det säkrast, att du reser
nattetid.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
