Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Evangelina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 255
valen ; hur mycken gudlighet utvecklas inte på alla kyrkans och statens
områden! Det är så att man kan icke nog vara på sin vakt mot att
blifva dragen vid näsan af allt detta fromleri. Jag vet för rästen inte,
om religionen just nu står högt i marknaden. Jag har inte sett efter i
tidningarna på sista tiden, om den har god afsättning. Hur många
hundra taxerar ni egentligen religionen till i det här fallet?”
“ Ni tycker om att skämta, märker jag,” genmälte slafhandlaren;
“men i alla fall ligger det mening under edra ord. Jag vet nog, att det
är skillnad på religion och religion. Det finnes en sorts religion, som är
högst eländig och lumpen och inte värd ett lingon en gång; det är
deras, hvilkas gudsfruktan endast och allenast består i att gå på böne¬
möten och sjunga psalmer och åbäka sig; den sätter jag inte värde på,
antingen de äro svarta eller hvita. Men det finnes en annan religion
som är äkta, och den har jag funnit hos niggrer lika ofta som hos andra.
En sådan religion gör dem tåliga, undergifna, ståndaktiga och uppriktigt
gudfruktiga, så att hela världen inte kan fresta dem till att göra någon¬
ting, som de anse vara orätt; och ni ser själf i det här papperet, livad
Toms förre master säger om honom.”
“ Nåväl,” sade St. Clare och lutade sig ned öfver plånboken med ett
allvarligt uttryck’ i sitt vackra ansikte; “om ni kan försäkra mig, att
jag verkligen kan köpa detta slags gudsfruktan och att den skall skrifvas
mig tillgodo i räkenskapsboken där ofvan såsom någonting tillhörande
mig, så bryr jag mig inte om, att jag får hetala litet extra därför.
Hvad säger ni om den saken ? ”
“Nej, sir, en sådan försäkran är sannerligen mera än jag kan gifva
er,” genmälte slafhandlaren. “ Min tanke är, att hvar och en får
svara för sig själf däruppe.”
“ Men är det ändå inte bra hårdt för en person, som betalar extra
för religionen, att inte kunna göra affär med den på det ställe, där det
bäst behöfves ? ” återtog den unge mannen, som under tiden framtagit
och genomräknat en sedelpacke. “ Se där, gamle gosse,” fortfor han, i
det han lämnade Haley sedlarne; “ räkna själf igenom edra pängar ! ”
“Alledes riktigt,” sade Haley, strålande af förnöjelse. Han tog
därpå fram ett gammalt bläckhorn och fyllde på några ögonblick i ett
köpekontrakt, hvilket han öfverlämnade åt St. Clare.
“Jag undrar just,” sade den sistnämde, under det han genomögnade
handlingen, “huru stor summa jag skulle betinga, om jag blefve be¬
hörigen indelad och värderad. Säger så och så mycket för formen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
