- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
256

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Evangelina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 ONKEL fOMS STEGA.
mitt liufvud ; så mycket för min höga panna; så och så mycket for
mina armar, händer och ben, och slutligen så och så mycket för upp¬
fostran, kunskaper, talanger, ärlighet och religion ! Bevars, det blefve
väl litet nog för den sistnämda, fruktar jag. — Men kom nu, Eva,”
tilläde han, fattande sin dotters hand.
Far och dotter gingo öfver till ångbåtens andra sida, där Tom satt.
St. Clare tog med pekfingret Tom under hakan och sade vänligt:
“Se upp, Tom, och säg, hvad du tycker om din nye master.”
Tom blickade upp. Det var icke möjligt att se in i detta glada,
ungdomliga, vackra ansikte utan att röna ett behagligt intryck; och
tårarne trängde fram i Toms ögon, då han hjärtligt utbrast:
“ Gud välsigne er, master ! ”
“Ja, det hoppas jag han skall göra. Jaså, du heter således Tom.
Kan du köra vagnshästar, Tom ? ”
“ Jag har alltid varit van vid hästar,” svarade Tom. “ Master
Shelby höll ovanligt många.”
“ Godt, jag ämnar göra dig till kusk, Tom, dock med förbehåll, att du
inte super dig full mer än en gång i veckan, utom undantagsvis.”
Tom såg öfverraskad på sin husbonde och svarade något stött:
“Jag super aldrig, master.”
“ Den visan har jag hört många gånger förut, Tom, men vi få väl
se. En kusk, som inte super, skulle vara mycket välkommen där¬
hemma. — Se så, var nu inte ledsen, min gosse,” tilläde han vänligt,
då Tom ännu såg nedslagen ut; “jag betviflar ingalunda, att du ämnar
uppföra dig väl.
“Ja, det gör jag visst, master,” genmälte Tom.
“Och du kommer att få goda dagar, onkel Tom,” inföll lilla Eva.
“Pappa är mycket snäll mot allesamman, fast han alltid gärna vill
gyckla med dem.”
“ Pappa är dig mycket förbunden för ditt välvilliga omdöme,” sade
St. Clare skrattande, hvarpå han vände sig om och gick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free