Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Fortsättning af Miss Ofelias erfarenhetsrön och åsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 367
någon skillnad emellan mig och dig. Jag tycker, att jag skulle förr
vilja hugga af min högra hand än dag efter dag fortfara att göra, hvad
jag ansåge för orätt. Men mitt handlingssätt är så föga öfverensstäm-
mande med min trosbekännelse, att jag icke undrar på, att du tillrätta¬
visar mig.”
“Nå nå, kusin,” återtog Augustin, i det han satte sig på den mjuka
mattan och stödde nacken mot hennes knä, “ blif då inte så förskräck¬
ligt allvarsam! Du vet hvilken näsvis odåga till pojke jag alltid
varit. Jag tycker om att säga emot dig för att fa se dig ifrig — det är
alltihop. Jag tycker annars, att du är så förtvifladt god, att det riktigt
plågar mig att bara tänka på det.”
“ Men detta är ett allvarsamt ämne, August, min käre gosse,” sade
Miss Ofelia, läggande sin hand på hans hufvud.
“ Ja, verkligen förskräckligt allvarsamt,” svarade Augustin, “ och
jag . . . men, för rästen, jag vill aldrig tala om allvarliga saker i en
sådan här olidlig hetta. Tack vare moskiterna och allt annat obehag
kan en människa näppeligen arbeta sig upp till någon högre moralisk
flykt. Sannerligen,” tilläde han och blef i en hast ovanligt liflig, “ där ha
vi ju en förklaringsgrund ! Jag börjar nu begripa, hvarför de nordiska
folken alltid äro dygdigare än de sydländska — det är i värmen alltihop
ligger! ”
“ Ack, August, du är en ohjälplig pratmakare! ”
“A, verkligen? Nå, jag är väl det då, förmodar jag; men jag vill
nu för en gångs skull vara allvarsam. Gif mig först korgen med
apelsinerna; jag måste ha någonting att styrka mig med, om jag skall
göra en sådan ansträngning. Välan,” fortfor han och drog korgen
till sig, “ nu vill jag börja. När det under den mänskliga utvecklin¬
gens lopp blir nödvändigt för en person att hålla två eller tre dussin af
sina medvarelser i fångenskap, så kräfver en tillbörlig hänsyn för sam¬
hällets meningar ...”
“ Jag kan inte finna, att du blifvit mera allsvarsam,” afbröt Miss
Ofelia.
“Vänta bara, det kommer strax, du skall själf få höra. Summan
af saken är, ser du, kusin,” fortfor han, i det han plötsligt fick ett
allvarligt uttryck öfver sitt vackra ansikte, “ att det, hvad frågan om
slafveriet i och för sig vidkommer, icke gärna kan finnas mera än en
mening. Plantageägare, som förtjäna pängar därpå, präster, som vilja
ställa sig in hos plantageägarne, statsmän, som vilja förskaffa sig makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
