Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. “Gräset torkar, blomstret vissnar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 421
kväm. Georg uppräknade vidare de ämnen han läste i skolan, och
namnet på hvarje ämne var skrifvet med sirligt präntade bokstäfver;
därefter fick Tom veta namnen på fyra nya föl, som kommit till världen
sedan han for; och i sammanhang därmed omtalade Georg, att hans far
och mor mådde väl.
Brefvet var klart och väl affattadt och var i Toms ögon den mest
underbara skrifvelse, som någonsin sett dagen. Han tröttnade icke på
att betrakta det och lade till och med råd med Eva om lämpligheten af
att sätta det inom glas och ram för att därmed pryda väggen i sitt rum.
Det var endast på svårigheten att så anordna brefvet, att båda sidorna
blefve synliga på en och samma gång, som detta förträffliga förslag
strandade.
Vänskapen emellan Tom och Eva tillväxte i samma mån barnet blef
större. Det skulle vara svårt att säga, hvilken plats hon intog i sin
trogne följeslagares känsliga hjärta. Han på samma gång älskade och
dyrkade henne; han betraktade henne med en blandning af ömhet och
vördnad, likasom den italienske sjömannen betraktar sin bild af Jesus-
barnet. Det var Toms största nöje att foga sig efter hennes oskyldiga
infall, och då han varit på torget om morgnarne, hade han alltid någon¬
ting med sig hem åt sin lilla Miss Eva: en vacker blombukett, en
apelsin eller en persika. Huru gladde det honom icke att se henne stå
i porten och späja efter honom samt, då hon blef honom varse, skynda
emot honom med frågan : “ Hvad har du med dig åt mig i dag, onkel
Tom? ”
Eva å sin sida var icke mindre ifrig i sina vänskapsbevis mot Tom.
Hon läste ofta högt ur bibeln för honom, till en böljan endast för att
glädja sin anspråkslöse vän ; men alldenstund hon hade en fin poetisk
uppfattning och en naturlig dragning till allt ädelt och upphöjdt, blef
hennes själ snart så fäst vid den majestätiska boken, att hon städse på
nytt längtade till dess läsning.
De af bibelns böcker, som mest tilltalade henne, voro Uppenbarelse¬
boken och Profeterna, hvilkas dunkla, underbara bilder och glödande
språk gjorde ett så mycket djupare intryck på henne, som hon förgäfves
sökte fatta deras mening. Samma var förhållandet med hennes vän
Tom. Allt hvad de förstodo var, att dessa böcker talade om en till¬
kommande härlighet, och änskönt de icke hade någon aning om, hvari
denna skulle bestå, fröjdade sig likväl deras hjärtan i en obestämd för¬
känsla af densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
