- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga : En skildring af de förtrycktes lif /
459

(1902) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ONKEL TOMS STUGA. 459
hvarje morgon fylla med friska blommor. På väggarne hängde
vackra målningar, framställande scener ur barnens lif. Med ett ord :
hvart ögat vändes mötte det bilder af barnslig oskuld, skönhet och
frid.
Den bedrägliga styrka, som på sista tiden hållit Eva uppe, försvann
snart; allt mera sällan hördes hennes lätta fotsteg på verandan och allt
oftare fanns hon liggande på en soffa vid det öppna fönstret, genom
hvilket hon så gärna betraktade den fridfulla, solbeglänsta insjön.
En eftermiddag hörde hon från denna plats sin mors röst ute å ver¬
andan. Modern talade i hög och skarp ton:
“ Hvad nu, din slyna ! Hvem har gifvit dig lof att taga blommor,
säg?” — och i detsamma hörde Eva ljudet af en kraftig örfil.
“ Jo, missis, jag har plockat dem åt Miss Eva,” hörde hon Topsy
svara.
o
“ At Miss Eva ! En vacker ursäkt! Tror du hon vill ha blommor
af dig, du odåga till nigger ! Gå genast din väg ! ”
I blinken sprang Eva upp från soffan och skyndade ut på verandan.
“O, låt henne komma, mamma! , Jag vill så gärna ha blommorna;
låt mig få dem ! ”
“ Men Eva, ditt rum är ju redan fullt af blommor.”
“ Jag kan inte få för många,” svarade Eva. “ Topsy, kom hit med
dina blommor.
Topsy, som stått trumpen med sänkt hufvud, närmade sig Eva och
räckte henne blommorna. Hon gjorde det med en tvekan och en
blyghet, som fördelaktigt stucko af mot hennes vanliga framfusighet.
“ En sådan vacker bukett! ” utropade Eva, i det hon uppmärksamt
betraktade den.
Den var också ganska ovanlig i sitt slag och bunden med en smak,
som vittnade om både skönhets- och färgsinne.
“ Topsy, du binder ju buketter riktigt bra,” fortfor Eva. “Jag har
en vas, som jag inte har några blommor i. Jag vill gärna, att du
plockar några blommor till den hvarenda dag.”
Topsy såg förtjust ut; men Marie utbrast:
“ Ett sådant besynnerligt infall ! Hur i all världen kan du önska
något sådant ? ”
“Det gör ju ingenting, mamma lilla; men Topsy far ju göra det,
eller hur ? ”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:30:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onkeltoms/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free