Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. Slafbasaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 527
darinnas ende son, som förvaltade hennes egendom, hade genom
lättsinne och öfverdåd skuldsatt densamma i sådan grad, att konkurs
blef oundviklig. En af de störste fordringsägarne var den aktade
firman B. & C:ni i Newyork. B. & C:ni skrefvo till sitt ombud i
New Orleans, och denne lade kvarstad å egendomen, hvars värde¬
fullaste del utgjordes af nämda båda kvinnor jämte ett antal plantage-
negrer. Underrättad härom kände sig den fromme broder B. ganska
illa till mods. Bosatt i en fristat och omfattande religiösa grundsatser,
kunde han naturligtvis ej gilla handeln med slafvar och människo¬
själar; men å andra sidan stodo 40,000 dollars på spel, och det var
nästan väl mycket pänningar att offra för en grundsats ! Efter mycket
betänkande och sedan han rådgjort med andra kristligt sinnade personer,
på hvilkas råd i önskad riktning han kunde vara säker, skref broder B.
till sitt ombud med uppdrag att styra om affären’ på bästa sätt och
därefter sända pängarne till Newyork.
Ombudet satte sig omedelbart efter brefvets emottagande i besittning
af Susanna och Emmeline och sände dem till slafbasaren för att gå
under klubban vid första auktion.
Månen kastar sina strålar genom gallerfönstret och belyser svagt de
båda slafvinnoruas bleka och förgråtna ansikten. Låtom oss lyssna till
deras samtal.
“ Mamma/’ säger flickan, “ lägg ditt hufvud i mitt knä och försök
att sofva litet.”
“ Nej, Emmy lilla, kära barn, jag kan inte sofvadet är förmod¬
ligen den sista natten vi äro tillsammans.”
“ O, mamma lilla, säg inte så! Kanske bli vi sålda tillsammans, det
är ju mycket möjligt.”
“ Om det vore någon annan det gällde, skulle jag säga på samma
sätt, Emmy,” genmälte modern ; “ men jag är så rädd för att bli skild
från dig, att jag inte kan se något annat än faran.”
“ Men, mamma, den där karlen sade, att vi båda ha ett fördelaktigt
utseende och skola bli lätta att sälja.”
Susanna erinrade sig “den där karlens,” ord och blickar. Med
ångestfullt hjärta tänkte hon på, huruledes han betraktat Emmelines
händer, lyft upp hennes lockar och betecknat henne såsom en första
klassens vara. Susanna hade fått en kristlig uppfostran och var van
att dagligen läsa bibeln ; hon hyste därföre samme fasa för, att hennes
dotter skulle bli såld till ett lif i vanära, som hvilken annan kristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
