Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Slaftransporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 ONKEL TOMS STUGA.
rätt in i ögonen . . . hör ni! 77 och Legree stampade med foten vid
hvarje paus.
Likasom förtrollade riktade alla slafvarne sina blickar på Simons
grå, grönaktigt gnistrande ögon.
“ Ser ni den här näfven/7 fortfor Simon och knöt sin stora grofva
hand, som i detta tillstånd liknade en smedslägga. “ Känn på den,
Tom ! Se på de här knogarne ! Nå, nu ska ni få veta, först som sist,
att den här näfven har blifvit så hård som järn genom att slå niggrer till
marken. Ännu aldrig har jag mött den nigger, som jag inte med ett
enda slag af den här fällt till marken som en hösäck. Jag håller ingen
skälm till uppsyningsman på min egendom; jag är uppsyningsman
själf, och jag säger er, att jag håller uppsikt också ! Ni måste allesam¬
mans stå på tå för mig och göra livad jag befaller — kvickt — utan
betänkande — i samma ögonblick jag talar. Hör ni det? Det är det
enda sättet att stå väl hos mig. Hos mig finnes intet förbarmande, in¬
gen miskund. Lägg det på minnet, hör ni! 77
De förskräckta kvinnorna drogo djupt efter andan, och alla slafvarne
visade oroliga, nedslagna ansikten. Den hjältemodige Simon svängde
om på klacken och gick till skänkrummet för att fa sig en grogg.
“ På det sättet börjar jag alltid bekantskapen med mina niggrer/7 an¬
märkte han till en herre, som varit vittne till hans uppträdande nyss.
“ Min metod är att begynna med stränghet för att låta dem veta, hvad
de ha att vänta sig.77
“A, verkligen?77 genmälte främlingen och betraktade Simon med en
viss uppmärksamhet, sådan som naturforskaren ägnar ett exemplar af
något ovanligt djurslag.
“ Jaha, det är just min metod. Jag är inte en af de där gentila
plantageägarne med mjölkfingrar, som låta lura sig af några kanaljer
till uppsyningsmän. Se på mina knogar ; se på min knytnäfve ! Jag
säger er, herre, att köttet på den har blifvit så hårdt som sten genom att
klämma efter niggrer ; känn bara på den !77
Främlingen drog sig något tillbaka och yttrade kallt:
“ Jag tror nor, att den är tillräckligt hård, och jag förmodar, att er
metod har gjort ert hjärta lika hårdt.77
“ Jo, det händer nog, det/7 svarade Simon med ett rått skratt. “Det
skulle allt bli svårt att leta reda på någon blödighet i mig. Var lugn
för att mig öfverlistar ingen! Niggrer kunna aldrig komma någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>