Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV. Kvarteronkvinnans historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STUGA. 583
ett oryggligt beslut. Jag ville aldrig mera uppamma ett barn till ett
lif i elände! Då den lille gossen var två veckor gammal, tog jag ho¬
nom i mina armar, kysste honom och grät förtviflans tårar öfver honom;
därefter gafjag honom opium och höll honom fast sluten till min barm,
medan han somnade in för att aldrig mera vakna!
“ t0, hvad jag älskade det barnet! ’”
u Huru jag sörjde och begrät den arma lilla varelsen ! Ingen kunde
någonsin ana, att jag gifvit honom opium annat än af misstag. Men
detta är nu ändtligen en handling, på hvilken jag kan tänka med till¬
fredsställelse. Jag har aldrig ett ögonblick ångrat den — han åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
