Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Gengångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ . *>v V/IJL
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimm
r
TRETTIOFEMTE KAPITLET.
GENGÅNGARE.
‘1 Det ofta är en obetydlighet,
som bringar fram för själens öga det,
som hon för evigt ville kasta ut
i glömskans natt: en ton, en blomma,
stormens tjut
kan mana det förflutnas spöken fram med
skräck till slut. ’ ’
Byron, Childe Harold’s Pilgrimage, 4:de sangen.
VARDAGSRUMMET i Legrees hus var en stor, rym¬
lig sal, försedd med en väldig spis. En gång hade
väggarne varit klädda med vackra tapeter, af hvilka
numera endast urblekta, nedsölade trasor funnos kvar.
Den största oordning och otrefnad härskade därinne;
de mest skilda saker : ridspön, betsel, selar, kläder
med mera lågo kringströdda öfverallt, och midt ibland
dem hade de båda förut omtalade bulldoggarne upp¬
sökt sig hviloplatser efter eget behag.
I spisen stod ett fyrfat, fullt af glödkol; ty ehuru det icke var kallt
ute, kändes det alltid om aftnarne fuktigt och kyligt i det stora, smut¬
siga rummet. Dessutom behöfde Legree eld att värma vatten till sina
aftontoddyar.
Legree höll just nu på att laga en toddy åt sig och brummade
därunder:
“ Jag skulle ha lust att ge den åsnan Sambo en minnesbeta, för det
han ställt till det här spektaklet mellan mig och de nye arbetarne!
(586)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
