Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Gengångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 ONKEL TOMS STUGA.
och hon tog flickan i försvar. Följden blef ett våldsamt uppträde
emellan henne och Legree. Denne rasade och svor på, att hon skulle
sättas i arbete på fältet, därest hon ej förhölle sig lugn. Med stolt
förakt förklarade Kassy, att hon själfmant skulle gå ut på fältet. Hon
arbetade där också en dag, såsom vi hafva sett, och ådagalade därige¬
nom sitt förakt för hotelsen.
Legree plågades hela dagen af hemlig oro, ty Kassy hade en makt
öfver honom, hvarifrån han icke förmådde frigöra sig. När hon läm¬
nade sin bomullskorg vid vågen, hade han hoppats, att hon skulle vara
något medgörligare; men då han tilltalade henne i en halft försonlig,
halft hånande ton, hade hon svarat med det bittraste förakt.
Den skändliga behandling stackars Tom fått undergå hade ytter¬
ligare förbittrat henne, och hon följde efter Legree hem endast i af-
sikt att förehålla honom hans grymhet.
“ Jag önskar, ser du, Kassy,” sade Legree, “att du måtte uppföra
dig hyggligt.”
“ Ni, tala om att uppföra sig hyggligt! Huru pass hyggligt har
då ni uppfört er — ni, som ej ens har förstånd nog att låta bli att
förstöra en af edra bästa arbetare midt under brådaste skördetiden, och
det endast för ert ondskefulla sinnes skull!”
“Ja, jag var en åsna, det medgifves, som lät det där spektaklet
ske,” genmälte Legree. “Men i alla fall måste karlen stukas, då han
ville ha sin vilja fram.”
“ Jag tror näppeligen, att ni kommer att kunna stuka honom.”
“Kan jag inte?” utfor Legree, häftigt resande sig. “Det skalljust
roa mig att se. Han skulle då vara den förste nigger, som kuggat
mig. Om jag också skall krossa hvarenda benknota i hans kropp till
mos, så shall han ge vika ! ”
I samma ögonblick öppnades dörren, och Sambo inträdde. Han gick
med en klumpig bugning fram till sin husbonde och lämnade denne ett
papper, hvari någonting var inveckladt.
“ Hvad är det här för slag, din hund?” utbrast Legree.
“ Det är trolldomstyg, master ! ”
“ Hvad för slag ? ”
“ Någonting, som niggrer fa af trollpackor. Det gör att de inte
känna slagen, när de pryglas. Han hade det bundet omkring halsen
på sig med en svart snodd.”
Legree var i likhet med alla gudlösa och grymma människor mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
