Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ONKEL TOMS STUGA.
några dagar se’n gick han jämt och hängde läpp, men nu är han pigg
som en mört.”
“ Vet inte, master ; tänker smita sin väg, kanske.”
“Jo, det kan han just försöka!” sade Legree med ett bredt grin.
“Han skulle allt komma långt, eller hvad tror du, Sambo?”
“ Gissar det, master! Hi, hi, hi; ha, ha, ha! ” skrattade Sambo.
“ Besitta, så lustigt det skulle va’ att si honom klifva i gyttjan med en
hund hängande i hvardera benet på sig. Jag höll på att skratta mig
fördärfvad den där gången, då vi fångade Molly. Jag trodde, att de
skulle äta upp henne lefvande, innan jag kunde få dem ifrån henne.
Hon har märken efter den där roligheten än.”
“Jag tänker hon får gå i grafven med dem,” anmärkte Legree.
“ Men haf ögonen med dig, Sambo, det råder jag dig till! Om den
dumma åsnan får för sig någonting sådant, så sätt krokben för honom
i tid, hor du ! ”
“ Ja, det kan master lita på ! Jag skall knipa niggern, jag ! Ha,
ha, ha ! ” lät Sambo.
Hetta samtal fördes medan Legree steg till häst för att rida till den
lilla staden i grannskapet. När han på kvällen återkom, gjorde han en
afstickare nedåt negerbarackerna för att se, om allt vore i sin ordning.
Hå han närmade sig huslängan, hörde han en sång tona i den stilla,
månljusa natten. Het var ett ovanligt ljud på detta ställe, och han stan¬
nade lyssnande. En vacker tenorstämma sjöng :
“Blott jag kan skåda gladligt opp
till himlens ljusa sky,
ej fruktan rubba skall mitt hopp,
och sorger mig ej bry.
“ Om världen all mig står emot,
och Satan vill mig slå,
jag vågar le åt deras hot:
de kunna mig ej nå.
“ Högt sorgens vågor svalla må
och vredens stormar gny,
blott jag får hemmet slutligt nå
och till min Fader fly. ’ ’
“Jaså, han tror det, han,” mumlade Legree. “Hvad de äckla mig,
de där gemena metodistsirapssångerna ! — Hör du, nigger,” fortfor han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>