Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628 ONKEL TOMS STUGA.
tillräckligt i hans konjak för att få honom att sofva riktigt djupt. Jag
önskar bara jag haft mera —hade inte behöft er hjälp då. Kom med
mig — bakdörren är olåst; där innanför står en yxa, som jag ställt dit.
Dörren till hans rum är öppen ; jag skall visa er vägen. Jag skulle ha
gjort det själf, men mina armar äro för svaga. Kom !”
“ Inte för hela världen, missis !” sade Tom med fast stämma, i det
han stannade och höll henne tillbaka.
“Men tänk på alla dessa arma människor/’ genmälte Kassy. “Vi
kunna försätta dem alla i frihet och bege oss ut någonstädes i morasen
— måhända finna en ö, där vi kunna slå oss ned och lefva för oss
själfva. Jag har hört, att sådant händt förr. Hvilket lif som hälst är
bättre än detta.”
“ Nej !” svarade Tom bestämdt. “ Intet godt kan någonsin komma
af en ogärning. Jag ville hällre hugga af min högra hand!”
“Då gör jag det själf!’’ återtog Kassv, vändande sig om.
“O, missis Kassy !” bönföll Tom, i det han ställde sig i vägen för
henne ; “ för vår dyre Frälsares skull, som gick i döden för er, gif ej er
dyrbara själ till spillo genom ett sådant brott! Ingenting annat än
ondt kan följa däraf. Min är hämden, säger Herren. Vi måste ut¬
härda och tåligt bida hans tid ! ”
“ Bida ! ” eftersade Kassy. “ Har inte jag bidat? — bidat, tills mitt
hufvud blifvit omtöcknadt och mitt hjärta söndersargadt? Hvilka
marter har han inte tillfogat mig? Hvilka marter har han inte till-
fogat hundratals andra lika värnlösa varelser? Håller han inte på att
pina lifvet ur er, droppe efter droppe? Nej, säger jag er, hans tid är
kommen, och jag vill se hans hjärteblod ! ”
“Ack, nej, nej, missis ! ” sade Tom, fasthållande hennes små händer,
som knöto sig med krampaktig våldsamhet. “Nej, ni stackars raarte-
rade själ, detta får ni ej göra ! Den dyre, välsignade Herren Jesus utgöt
aldrig någon annans blod än sitt eget, och det utgöt han för oss, just
när vi voro hans fiender. O, Herre, hjälp oss att följa dig i spåren och
att älska våra fiender ! ”
“ Alska! ” upprepade Kassy med en vild blick; älska sådana
fiender ! Det förmår ej kött och blod ! ”
“ Nej, missis, inte kött och blod,” genmälte Tom, blickande uppåt;
“ men Han förmår verka det i oss, och det är segern. När vi kunna
älska och bedja för alla människor och i alla lifvets förhållanden, då är
striden slut och segern vunnen — ära vare Gud! ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
