Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XL. Martyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiLb
■m &&&&&&&&&&&&& && or© &&&&&&&&&&©’© & & ’©’& &©& c^l=
91
9 =
/K7\\7Ksi\7Kyi\yi\ 71\Si\Si\ \yi\.sl\si\7l\7i\yi\7l\^q =
Z@
i ©
;I©QQ99)OQ)(J)9)QQi(1Q)Q(3)(JQ)Q Q) Q) Q)Q>Q>QQQQ>Q)Q)Q(åQQ)QQ>Q)Q) @1=
lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllHIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIF
FYRTIONDE KAPITLET.
MARTYREN.
Förglömd af himlen han ej är
fast världen honom nekar allt —
fast han ett krossadt hjärta bär,
och människor hans död befallt!
Ty Gud har tecknat upp hvar kval
och räknat hvarje bitter tår ,
och fröjder ger Han utan tal
till lon för hvarje pröfvoår.
Bryant.
EN längsta dag har ett slut — den mörkaste natt följes
af morgon. Sekund efter sekund skrider den orätt¬
färdiges dag obevekligt fram emot en evig natt, lika¬
som den rättfärdiges natt med hvarje ögonblick när¬
mar sig den eviga dagen. Vi hafva allt hitintills
ledsagat vår ringe vän på hans vandring genom slaf-
veriets dal — först genom mildhetens och trefnadens
blomsterströdda ängar, därefter genom den hjärtsli-
tande skilsmässan från allt, som är kärt för en människa. Vi hafva
dröjt med honom på en solbeglänst ö, där vänliga händer blomsterhöljde
hans bojor; och slutligen hafva vi följt honom dit, där alla hans jor¬
diska förhoppningar ledo skeppsbrott, och bevittnat, huruledes i kvalens
ocli förtviflans kolsvarta natt en dittills osynlig himmel bröt fram i all
sin härlighet med strålande stjärnor af ny och betydelsefull glans.
Morgonstjärnan står nu öfver bärgens toppar, och friska vindar, som
icke äro af jordiskt ursprung, antyda, att dagens portar hålla på att
öppnas.
(645)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
