Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens skatter - Grubedrift - Grubenes „avbygging”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
De store opfinnelser.
Fig. 149. Prøvemontering av støpejernsutforing av sjakt. Til venstre er
vist snitt av foringen. Denne foring har spesiell interesse, for den sprang
og gruben blev oversvømmet. Det viser hvilke kolossale krefter det er som
kan opstå på sjaktveggen.
tilfelle, rørledninger for pressluften, elektriske ledninger for kraft,
lys, signaler, telefon o. s. v. Sjaktene må helst være aldeles
snorrette, mens stollene kan gå i buktninger og følge malmgangene.
Loddrette sjakter har fordelen av å gå rett mot dypet og at man kan
heise med større fart i dem enn i skråsjaktene, som ligger i eller
følger like på siden av malmen. Kommer de for langt fra
malmførende lag, biir man nødt til å gi dem en bøi; men det volder alltid
vanskeligheter for heisingen.
Når stollen er kommet inn til malmen, følger man denne med
, en blind, horisontal grubegang, orten. Fra ortene graver man
tverr-ganger gjennem malmen ut til gråberget, tverrslag, med 30—50 optil
100 meters avstand, alt efter forekomstens karakter. Ved orten
og dens tverrslag får man greie på forekomstens utstrekning, gehalt
og struktur i stollnivået. Fra dette kan man følge forekomsten
opover med grubeganger langs malmen, de såkalte stigorter. Et
stykke oppe, 20—50 meter over stollnivået, kan man lage en ny etasje
med ort og tverrslag. Slik kan man fortsette med nye etasjer til
der hvor malmen går ut i dagen. Man kan også ha dannet etasjene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
