Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - By- og samfundsteknikk - Riks- og internasjonale kommunikasjoner - Sjøveien - Fyrvesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
De store opfinnelser.
Det forste berømte fyrtårn var det som stod utenfor Aleksandria
på øen Faros, og som blev holdt for a være et av verdens syv
underverker. Tårnet blev bygget i slutten av 200-årene f. Kr. som en
kolossal praktbygning av skinnende hvit marmor. Efter beretningene
å dømme skulde hoiden være ca. 180 m., men man kan sikkert
skrive de 80 meterne pa overdrivelsens konto. En innvendig trapp
førte op til toppen, hvor det hele døgnet brente et stort vedbål.
Fig. 358. Fyrtårnet pa Faros. (Rekonstruksjon.)
Tårnet tjente til mønster for en rekke av de fyrtårn som senere
blev bygget utover i romertiden, og det var et jordskjelv i 1350 som
gjorde slutt på det. I middelalderen var det munkene som av
,,kristenplikt” holdt et temmelig kummerlig fyrvesen vedlike, men
bål på stranden blev også brukt av dem som hadde økonomiske
interesser av a fa flest mulig vrak å forsyne sig av. Helt op til den
nyere tid fortelles om slike vill-ledende fyr.
De første fyr i nyere tid var àpne vedbål pà toppen av lave tårn
eller fyrplattformer. Det første virkelige fyrtårn av denne art
blev bygget i begynnelsen av 16-hundretallet ved Garonnes
munning. Det var 65 m. høit og var merkelig nok et blinkfyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
