Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Afvita—Akademien för de fria konsterna.
24
Tager man till jämförelse en ärnra
större hastighet, t. ex. utgångshastigheten
hos en projektil, afskjnten ur en
modern 34 cm. kanon, hvilken utgör
ungefär 1,200 meter i sekunden eller cirka
40 gånger den nämnda expressfarten,
erhåller man ännu mer öfverraskande tal.
Under antagande att en sådan projektil
afskötes mot månen och hela tiden
bibe-hölle samma hastighet, skulle den slå
ned på jordens drabant efter förloppet
af 3 dygn 11 timmar. Aflossad mot
närmaste planet Venus, då denna står
jorden närmast, skulle den behöfva ett
par dagar mer än ett år för att hinna
fram. liiktades skottet mot solen, skulle
projektilen ej slå ned i denna förr än
om 4 år på cirka 14 dagar när. För att
hinna till Jupiter skulle den behöfva lo
år 4 månader och till Neptunus, den
yttersta i planetraden, skulle den ej
hinna fram förr än i det närmaste 113
år förflutit. Och dock äro dessa afstånd
intet mot afstånden till de öfriga
stjärnorna. Till den oss närmaste
fixstjär-nan, « i Centauren, skalle den nämnda
projektilen ej hinna fram på mindre än
något öfver 1 miljon år.
Afvita betecknar på lagspråket en
person, som ej äger förnuftets bruk och
som därför i rättsligt hänseende intager
en undantagsställning. En afvita person
får sålunda ej råda öfver sig själf eller
sitt gods, ej sluta köp eller åberopas
som vittne. Afvita person kan ej heller
straffas för af honom begånget brott.
Stöld från en sådan person eller
sedlighetsbrott mot afvita kvinna betraktas
däremot såsom försvårande omständighet
vid straffets utmätande.
Agrikulturkemiska anstalter (se
Kemiska stationer.)
Akademier i betydelsen af föreningar
eller samfund med uppgift att främja
vetenskap eller konst finnas i Sverige följande:
Svenska akademien,
Vetenskaps-akademien,
Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien,
Landtbruksakademien,
Akademien för de fria konsterna,
Musikaliska akademien,
Krigsvetenskaps- akademien,
Samfundet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia,
Vetenskapssocieteten i Uppsala,
Fysiografiska sällskapet i Lund,
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg.
Örlogsmannasällskapet i Karlskrona.
Humanistiska vetenskapssamfundet i
Uppsala.
(Se vidare under resp. titlar.)
Akademien för de fria konsterna
grundades 1735 af Carl Gustaf Tessin
och har till uppgift dels att leda och
främja målare-, bildhuggare-,
byggnads-och de öfriga bildande konsternas
utveckling och fortgång i Sverige, dels
att förestå och besörja den offentliga
undervisningen däri. Akademien
utgöres af, förutom första hedersledamöter
(medlemmar af konungahuset), högst 12
svenska hedersledamöter och högst 50
svenska ledamöter samt utländska
hedersledamöter och ledamöter till
obegränsadt antal. Akademiens styrelse består
af en preses och en vice preses samt
sekreterare, skattmästare och bibliotekarie
Det under akademiens inseende ställda
läroverket, vid hvilket undervisningen
är kostnadsfri, omfattar
A. Skola för målare- och
bildhuggare-konst, och
B. Skola för byggnadskonst.
I den förra af dessa intagas så väl
manliga som kvinnliga elever, hvilka
åtnjuta lika undervisning, men med
vissa undantag på skilda afdelningar.
I skolan för byggnadskonst undervisas
endast manliga elever. Läroåret börjar
den 1 september och fortgår till den 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
