Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Bergshandtering—Bergshöjder.
114
och spelar ännu en stor roll i dess
ekonomiska lif. I främsta rummet är det
järnmalmsbrytningen, som satt sin
prägel på det svenska bergsbruket såväl
under gångna århundraden som än i dag.
Sverige förfogar också öfver betydliga
tillgångar på järnmalm. Man beräknar
arealen af de f. n. bearbetade
malmfälten till sammanlagdt 1,-572,000 kvm.,
hvaraf komma på följande graffält:
Kirunavara-Luossavara 430,000 kvm.
Euotivare ..............................300,000 »
Taberg ....................................260,000 »
Gellivare ..............................200,000 »
Grängesberg ........................90,000 »
Svappavara ........................50,000 »
Norberg....................................30,000 »
Riddarhytte ........................25,000 »
Dannemora ........................12,250 »
Persberg ..............................10,000 »
Striberg....................................7,000 >
Stripa..........................................6,000 »
Kantorp....................................6,000 »
Dalkarlsberg............ 4,900 »
Stråssa .................. 3,200 »
Pershyttan............... 3,200 »
Sköttgrufvan........................2,780 »
Finnmossen ........................2,400 »
JBispberg ..............................2,000 »
Nordmark ..............................1,500 »
Öfriga (ungefär) ............125,770 »
Brytningen af järnmalm har, sedan de
stora norrbottniska malmfälten börjat
bearbetas i stor skala, varit i starkt
stigande. Under det att 1889 inom
landet brötos 986,000 ton järnmalm, hade
denna brytning 1899 ökats till 2,435,000
ton och 1909 till 3,886,000 ton (år 1908
var den till och med uppe i 4,713^000
ton). Den år 1909 brutna järnmalmen
beräknades äga ett värde af 24 miljoner
kronor. Större delen, eller 3,204,600
ton, exporterades till utlandet,
hufvudsakligen till Tyskland.
Vid sidan af järnet spela andra metaller
och mineralier en obetydlig roll i Sveriges
8 — Fröléens Rådgifvare.
bergshandtering. Sålunda utvunnos år
1909 endast 14 kg. guld, 512 kg. silfver, 116
ton bly, 635 ton zink och 2,375 ton koppar,
hvilket långt ifrån motsvarar landets
behof af dessa metaller. Den förnämsta
koppargrufvan är fortfarande Falu gamla
grufva, ehuru tillgången på malm länge
varit sinande. Dessutom brytes
kopparmalm vid Åtvidaberg i Östergötland
samt vid Kafveltorp i Örebro län.
Silfver och bly - produceras vid Sala
och Kafveltorp. Zinkmalm brytes för
export hufvudsakligen vid Åmmeberg i
Närke.
Äfven stenkol brytes i Sverige, men
knappt en tjugondedel af hvad som
skulle behöfvas för att täcka landets behof.
År 1909 brötos 247,000 ton stenkol, medan
samma år infördes däraf 4,084,055 ton.
Bergshöjder. Här och där ha på
jordytan bildats upphöjningar, hvilka
kallas berg och som oftast ha formen
af sammanhängande kedjor. Sådana
bergshöjder äro i Europa : Alperna,
Py-reneerna, Sierra Nevada, Apenninerna,
Karpaterna, Balkan, Ural, Kölen o. s. v., i
Asien: Himalaya, Karakorum, Kuenlun,
Tian-schan, Altai och Kaukasus, i Afrika:
Drakbergen och Atlasbergen, i Amerika:
Anderna, Klippbergen, Sierra Nevada,
Cascade Bange, Alleghanybergen, i
Australien: de australiska alperna,
Py-reneerna, Grampianbergen och Blå
bergen. Från dessa bergskedjor uppskjuta
toppar, som ofta nå en betydlig höjd.
Dessutom förekomma här och hvar
enstaka berg, som icke sammanhänga med
några bergskedjor och som ofta äro
slocknade eller i verksamhet varande
vulkaner.
De mera anmärkningsvärda
bergshöjderna äro följande:
I Asien:
Gaurisankar (jordens högsta berg,
i Himalaya) ..................... 8,840 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
