Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Djurläkare—Domsagor.
284
med erhållandet af en befattning eller
ett ämbete, då dessa betingelser,
exempelvis vissa aflagda examina eller prof,
icke förefinnas, men den som söker
befattningen eller ämbetet är för öfrigt
därtill lämplig. Vidare kan dispens
sökas för upphäfvande af hinder för
äktenskaps ingående (se
Äktenskapshinder). Rätten att bevilja dispens är i
allmänhet förbehållen konungen.
Djurläkare (seVeterinärer).
Djurkretsen, eller zodiaken, är
sedan gammalt benämningen på den del
af himlahvalfvet, som innesluter solens
skenbara bana (ekliptikan), och som
omfattar stjärnbilderna väduren, oxen,
tvillingarna, kräftan, lejonet, jungfrun,
vågen, skorpionen, skytten, stenbocken,
Vattumannen och fiskarna. Inom denna
zon röra sig äfven månen och de stora
planeterna.
Djurplågeri. Härom stadgas i
strafflagen 18: 16 följande: »Visar någon i
behandling af djur uppenbar grymhet,
straffes med böter. Äro
omständigheterna synnerligen försvårande, må till
fängelse i högst sex månader dömas».
Straff för djurplågeri kan således ådömas
ej blott i de fall, då misshandeln
föröf-vas å husdjur, egna eller andras, utan
ock då herrelösa djur äro föremål för
densamma. Såsom djurplågeri betraktas
ej blott direkt misshandel, såsom hugg
och slag, utan äfven vanvård,
öfveransträngning o. d. Däremot är ej s. k.
vivisektion, d. v. s. ingrepp med
skärande instrument eller dylikt å lefvande
djur för att i vetenskapens intresse
studera lifsfunktionerna under olika
förhållanden, straffbart djurplågeri, så
framt ej därmed större lidande tillfogas
än som för ändamålet är oundgängligen
nödvändigt.
Vid slakt bedrifves mångenstädes ännu
ett upprörande djurplågeri på grund af
dels gamla fördomar, dels okunnighet
om de ändamålsenligaste metoderna. (Se
Slakt).
Djurskyddsföreningar ha i de flesta
civiliserade land uppstått i ändamål att
verka för en mild behandling af djuren,
särskildt de som äro människan till nytta
eller nöje, samt att motarbeta och beifra
grymhet mot djur. Den första
djurskyddsföreningen i Sverige bildades i
Strängnäs 1870 och fem år senare
uppstod i Stockholm Svenska allmänna
djurskyddsföreningen. Andra föreningar
i samma syfte äro Djurvännernas nya
förening, Svenska allmänna
kvinnoföreningen till djurens skydd, Nordiska
djurskyddsföreningen, Nordiska
samfundet till bekämpandet af det
vetenskapliga djurplågeriet, hvarjämte flerestädes
i landsorten finnas lokala
djurskyddsföreningar. De flesta af dessa föreningar
äro sammanslutna i De svenska
djurskyddsföreningarnas central förbund, h vars
styrelse har sitt säte i Stockholm.
Otvifvelaktigt hafva dessa föreningar
inlagt ett synnerligen lofvärdt arbete på
att bibringa allmänheten en bättre
uppfattning af människans plikter mot
djuren, om det också någon gäng händt att
nitet tagit sig uttryck i öfverdrifter, som
mera skadat än gagnat den goda saken.
Domkapitel (se Konsistorium).
Domsagor. I judiciellt hänseende är
den svenska landsbygden indelad i
domsagor, omfattande ett eller flera härad
eller tingslag, hvarje domsaga förvaltad
af en häradshöfding.
De under Svea hofrätt lydande
domsagorna äro följande :
Stockholms län: Norra Roslags
domsaga (Frösåkers och Närdinghundra
härader samt Väddö och Häfverö skeppslag),
Mellersta Roslags domsaga, Södra
Roslags domsaga, Stockholms läns västra
domsaga och Södertörns domsaga
(Sotholms, Öknebo och Svartlösa härader).
Uppsala län: Uppsala läns norra dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
