Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Fruktodling—Fräknar
512
å:r borttagas och ersättas med nytt. Att
alla skadedjur, råttor, möss, sniglar
m. fl., böra hållas på afstånd är
själfklart. Innan frukten intages i källaren,
bör denna omsorgsfullt rengöras och
helst äfven rökas med svafvel, på det
att däri möjligen befintliga
svampsporer må förstöras. När frukten blifvit
inlagd, bör rummet vädras under några
dagar, hvarefter alla dörrar och fönster
väl tillslutas. Först när luften kännes
mycket fuktig och unken, bör man åter
vädra, men måste därvid iakttagas, att
vädringen endast får ske vid torr och
frostfri väderlek. Emellanåt tillses
förråden, hvarvid ålla skadade frukter
tagas bort, och de öfriga vidröras så litet
som möjligt.
Skall frukt försändas till aflägsnare
ort, får man endast utvälja alldeles
oskadade och ej fullt mogna frukter
samt omsorgsfullt inpacka dem. Äpplen
och päron, i synnerhet höst- och
vintersorter, kunna ganska lätt försändas
lång väg, packade i fat eller lårar. Dock
bör hvarje frukt omvecklas med mjukt i
papper, samt frukten nedläggas
hvarftals med ett tunt lager pappersremsor
eller torr mossa mellan hvarje hvarf.
Likaledes bör i bottnen och allra öfverst
tätt under locket samt utmed sidorna
anbringas ett hvarf af samma ämne.
Äfven mellan hvarje särskild frukt
instoppas något häraf, under det att de
inläggas. Vid försändningar kortare väg
kan man mycket väl uraktlåta
pappers-omvecklingen, och behöfva de blott
läggas lagervis med pappersremsor, torr
mossa, agnar eller höfrö mellan hvarje,
förutom det att ett lager packningsämne
lägges i bottnen och under locket.
Vi ha i det föregående endast talat
om odling af på träd växande frukt.
Det återstår att i korthet nämna något
om våra viktigaste för odling lämpade
bärbuskar, hvilka naturligtvis icke
få saknas i en välordnad
fruktträdgård.
De för utvinning af saft värdefullaste
bären äro otvifvelaktigt vinbär, af
hvilka, som bekant, förekomma två sorter,
röda vinbär och svarta vinbär. Af de
förra finnas dock äfven sådana, som
äro ljusröda eller hvita. Där
afsätt-ningsmöjligheterna äro gynnsamma, kan
odlingen af röda vinbär blifva ganska
lönande.
Krusbär eller stickelhår värderas med
rätta högt för sin smaklighet i moget
tillstånd och lämna, afplockade
half-mogna, en förträfflig kompott. Med
hänsyn till färgen värderas de mörkröda
och klargula sorterna högst, därnäst de
gröna. Tyvärr har genom den s. k.
mjöldaggens härjningar denna bärsort
flerstädes blifvit rent af utrotad i vårt
land på senaste tiden.
En bärfrukt med mycket behaglig
smak och lukt och som mycket
användes till saft och sylt är hallon. De
odlade hallonen ha uppkommit genom
förädling af de vilda hallonen och äro
betydligt större än dessa. Hallonbusken
nöjer sig med magrare jord än andra
bärbuskar, hufvudsaken är att den ej
är sur.
Bärbuskar böra gödas två gånger om
året, om man vill, att de skola bära
rikligt med frukt: första gången på
ef-tersommaren, sedan frukten blifvit
skördad, och andra gången om våren. Om
man på sommaren eller förhösten göder
och gräfver kring buskarna, behöfves
om våren blott en obetydligare gödning
eller också ingen gödning alis utan blott
omgräfning af jorden, om höstgödningen
varit riktigt kraftig Beskärning af
bärbuskar företages liksom af fruktträd på
senhösten.
Fräknar kallas de små bruna
pigmentfläckar, som uppstå i huden å
ansikte och händer företrädesvis sommar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
