Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
God
ton.
601
flickor vis à vis äldre herrar. Är den
person, för hvilken man presenterar en
annan, af särdeles hög rang eller
särskildt ryktbar, utgår man naturligtvis
från att hans namn icke behöfver
nämnas. Yid själfpresentation nämner man
kort och godt sitt namn; är det en herre,
som på detta sätt föreställer sig för en
dam, behöfver hon dock ej nämna sitt
namn, om hon har anledning antaga att
det redan är kändt.
Om en herre möter en bekant dam
ute på gatan och han händelsevis röker,
bör han alltid taga cigarren ur munnen,
innan han hälsar. Det samma iakttages
för öfrigt äfven vid hälsning på äldre,
högre i rang stående eller jämförelsevis
obekanta herrar. Då man talar med
en dam eller herre, som man ej
närmare känner, får man ej ha cigarr i
munnen.
På gatan. Unga damer böra på
gatan, i ali synnerhet om de äro utan
sällskap, gå raskt och utan att väcka
uppseende. Att vända sig om på gatan
är taktlöst, ej minst när det gäller att
närmare skärskåda en förbigåendes
toalett. Att en ung dam aldrig bör vända
sig om för att se efter en herre är
något som faller af sig själft. Den som
gör sig skyldig till sådant får skylla sig
själf, om hon blir utsatt för förklenliga
omdömen.
Att gå flera i bredd och på så sätt
spärra passagen för andra är taktlöst.
Af samma anledning bör man ej ställa
sig att prata på en starkt trafikerad
trottoar, så att man spärrar denna.
Yngre personer böra lämna plats åt
äldre och herrar väja för damer. Den
s. k. trottoarrätten berättigar ej till
något undantag från denna regel.
En herre, som ledsagar en dam, går
alltid till vänster om henne. Likaså
gå yngre personer till vänster om äldre,
så framt ej åldersskillnaden upphäfves
af rangförhållanden.
Att prata högt och skrikande eller
brista i gapskratt på gatan strider mot
god ton, äfvensom att högljudt ropa på
någon.
Käppar och paraplyer skola bäras så,
att man icke besvärar förbigående. De
böra aldrig hållas vågrätt under armen,
emedan olyckor lätt kunna uppstå. För
att undvika sådana bör äfven en person,
som bär en uppspänd paraply eller
parasoll, manövrera ^enna med tillbörlig
hänsyn till förbigåendes ögon. En hel
del damer visa i detta hänseende en
upprörande nonchalans.
Ännu farligare äro de långa hattnålar,
som en tid varit moderna. Sådana borde
aldrig bäras med oskyddad spets,
allraminst i folkträngsel, spårvagnar o. d.
Att blanda sig i folksamlingar söker
man undvika. Sådant vittnar om en
vulgär nyfikenhet, som ingalunda är
rekommenderande.
Vänder man sig till någon obekant
person med anhållan om en upplysning,
bör detta ske i artig form. Man hälsar
först och anhåller om ursäkt, innan man
framställer sin förfrågan. Den
tillfrågade bör naturligtvis å sin sida
uppträda lika artigt.
Om en herre råkat knuffa till en
förbigående eller trampa på en dams
klänning, åligger det honom att blotta
hufvudet och anhålla om ursäkt.
Att föra högljudda disputationer på
gatan är ofint. Gräl förekommer
gifvetvis endast mellan simpelt folk, som
saknar hyfsning.
Offentliga lokaler. Af det sätt,
hvarpå en person uppför sig i en offentlig
lokal, igenkänner man snart hans rätta
art och väsen. En fin och taktfull
person uppträder alltid reserveradt i alla
afseenden.
Å teatrar och konserter är det högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
