Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Gödningsämnen—Göteborgs högskola.
640
gjorda gödningsämnena beror nämligen
på deras större eller mindre bält af de
ämnen, som växterna företrädesvis
behöfva för sin näring och hvilka äro
olika för olika växter. Somliga växter
ha större behof af kväfve än andra, som
däremot behöfva mera fosforsyra eller
kali. Användandet af det ena eller andra
gödningsämnet bör därför rättas efter de
växter man vill odla.
Konstgödningsämnena kunna i
korthet indelas i:
kväfvehaltiga, till hvilka i främsta
rummet räknas chilesalpeter, som är det
lämpligaste och mest använda
gödningsämnet af denna grupp, guano o. s. v.,
fosforsyrehaltiga (fosfater), bland
hvilka tomasfosfat, superfosfat och benmjöl
äro de som mest användas, samt
kalihaltiga, såsom kainit och kalisalt.
Dessa olika ämnen kunna äfven med
fördel förenas med hvarandra. Flera
dylika föreningar förekomma i handeln.
(Se vidare under Jordbruk.)
Gösen är en i hela Sverige, men
företrädesvis i dess mellersta delar
förekommande fisk, som påminner om
abborren, men är mera långsträckt och
betydligt större. Skattas mycket högt för
sitt smakliga och benfria kött. (Se
Fiske och Fiskrätter.
Göteborgs högskola (se Högskolor.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
