Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H.
Haf (se Världshaf.)
Hafre odlas endast sora vårsäd och
går ej så långt norrut som kornet; den
är nämligen ytterst ömtålig för
höst-froster, medan den däremot uthärdar de
starkaste vårfroster. De hos oss
egentligen odlade arterna äro vanlig hafre
och plymhafre, hvilka hvardera efter
fröskalets färg delas i hvithafre (odlas i
slättbygd) och svarthafre (odlas i
bergsbygd). Plymhafre lämnar sämre säd och
halm, men är, odlad tillsammans med
ärter och vicker, förträfflig såsom
grönfoder. Svarthafre anses bättre än
hvithafre till utfodring af hästar.
Hafre trifves nästan på hvilken jord
som helst, häst dock på ej för högländt
lättlera. Den kan också planteras efter
alla våra odlade växter, äfven efter sig
själf, men går häst till efter klöfver och
rotfrukter samt å nyhrott efter betesvall.
På moss- och torfjord, på nybrott samt
på plogskifvan efter upptagen äng och
gräsvall (s. k. ploghafre) slår hafren väl
till och förekommer ofta såsom första
skörd. Hafren nöjer sig vanligen utan
särskild gödsling, men skall sådan
ske, kan därtill använda? vanlig
ladu-gårdsspillning. Kalkning och märgling
äro synnerligen välgörande. Hafren bör
sås så tidigt på våren som möjligt,
medan kälen ännu sitter kvar i marken.
Skörden sker, när de nedersta kornen i
vippan icke längre äro mjölkiga, utan
fasta och fulla i kärnan. De öfriga
mogna, medan hafren står i skyl.
41 — Fröléens Rådgifvare.
I handeln indelas hafren efter skalets
färg i flera sorter, såsom svart, hvit, gul,
grå och skallös, af hvilka den
sistnämnda är den bästa och betydligt
öfverträffar de öfriga i vikt. Vanlig god hafre
består af tämligen stora oeh tjocka, men
ej så synnerligen långspetsade korn med
tunt, glänsande skal och mjölrik kärna.
Hafren bör vara torr och fri från andra
frön.
Hafrens sjukdomar och fiender äro
desamma som kornets och andra
sädesslags, förnämligast brandax och rost (se
hvetets sjukdomar), rotmask (se rågens
sjukdomar), larverna af slökornsflugan,
som uppäta kornet och förorsaka
slökorn, bladlöss och jordloppor. Slökornen
böra frånskiljas och kokas, så att
larverna dödas. (Se f. ö. Skadeinsekter.)
Hafvandeskap. Den period, under
hvilken fostret utvecklas och mognar
inom kvinnans kropp och som betecknas
med benämningen hafvandeskap,
kännetecknas af ganska stora förändringar i
moderns organism, som det kan vara af
vikt att lära känna, liksom det också är
af vikt att veta, huru kvinnan skall
förhålla sig under hafvandeskapet för att
så mycket som möjligt skona sin egen
hälsa såväl som den blifvande människa,
hon bär under sitt hjärta.
Det första tecknet på att
hafvandeskap inträdt är att menstruationen
(månadsreningen) uteblir. Detta tecken är
dock icke alldeles osvikligt, i det att
hos somliga kviDnor menstruationen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
