Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Hafvandeskap.
644
ganska oregelbunden, hvarförutom i andra
fall en tillfällig orsak kan spela in och
hindra eller fördröja menstruationens
regelbundna återkommande. Ju
regelbundnare menstruationen förut varit och
ju starkare och friskare kvinnan är,
desto säkrare kan man af dess
upphörande draga den slutsatsen, att
befruktning ägt rum. Det bör emellertid
anmärkas, att fall kunna förekomma, då
menstruationen ej belt och hållet
upphör under hafvandeskapet, ehuru detta
är mera sällsynt. Några fällt säkra
tecken på hafvandeskap visa sig ej förrän
mot slutet af 4:de månaden, då fostret
börjar få lif. Andra
sannolikhetstecken äro, jämte menstruationens
upphörande, kväljningar och kräkningar,
bröstens svällande, hvilket i regeln börjar
märkas redan i andra månaden, samt en
brunaktig färgning af huden, som
särskildt hos förstföderskor oeh mörklagda
kvinnor visar sig på flera ställen å
kroppen, i synnerhet å vårtgården.
Har man på grund af uteblifven
reglering anledning misstänka att
hafvandeskap inträdt, kan man beräkna den
sannolika tiden för nedkomsten genom
att räkna från första dagen af sista
må-nadsreningen tre månader tillbaka och
därpå lägga till 7 dagar. Om
exempelvis sista regleringen inträdt den 25
oktober, räknar man tillbaka till den 25
juli och tillägger 7 dagar, alltså bör
förlossningen vara att vänta omkring
den 1 aug. påföljande år. Denna
beräkning brukar endast undantagsvis slå fel
på en eller annan dag.
Lifmodern, som innesluter fostret,
undergår redan tidigt stora förändringar
och förstoras och förtjockas i hög grad,
hvilket leder till en betydlig utspänning
af buken. Under senare delen af
hafvandeskapet sjunker fostret längre ned
och åstadkommer ofta s. k. hängbuk.
Öfriga förändringar af dels fysisk, dels
psykisk art äro varierande hos olika
kvinnor. Somliga känna sig sjuka så
länge hafvandeskapet varar och angripas
af hvarjehanda krämpor, andra däremot
känna sig friskare och kryare än under
vanliga förhållanden. Somliga bli bleka
och glåmiga med blåa ringar under
ögonen, andra få ett blomstrande och friskt
utseende. Äfven sinnesstämningen kan
vara mycket växlande, i det somliga bli
nedstämda, andra däremot gladare än
eljest. Oftast gör sig en ökad retlighet
gällande, liksom matlusten i regeln är
stegrad.
Bland de krämpor, som ofta åtfölja
hafvandeskapet, må i första rummet
nämnas kväljningar och kräkningar, som
äro mycket vanliga, särskildt hos
förstföderskor, och företrädesvis inställa sig
på morgnarna redan i början af
hafvandeskapet. De äro svårast under
hafvan-deskapets första hälft. Det egendomliga
är, att de mycket ofta icke beledsagas
af något illamående. Däremot
förekommer någon gång, dock högst sällan,
ostillbara kräkningar, som äro farliga
och fordra läkares ingripande.
Hafvandeskapet är mycket ofta äfven
åtföljdt af hvarjehanda nervösa
rubbningar, såsom öfvergående hufvudvärk,
nervsmärtor i ansiktet, tandvärk, ledsmärtor,
värk i korsryggen, egendomlig smak i
munnen eller subjektiva
lnktförnimmel-ser, stark spottflytning o. s. v. Ibland
inställa sig också besynnerliga begär
efter vissa närings- och njutningsmedel,
till ocli med rent onjutbara ämnen,
såsom kol, aska, murbruk o. d. Sådana
abnorma böjelser böra naturligtvis
motarbetas.
Ofvannämnda krämpor äro af på det
hela taget ofarlig art. Understundom
yppa sig emellertid äfven andra, som
förtjäna tagas mera allvarligt.
Svullnader i benen äro ej sällsynta och uppstå
genom tryck på blodkärlen, men kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
