Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Hysteri.
784
Hysteri är ett sjukdomstillstånd, som
i många hänseenden liknar neurastenien
(se Nervsjukdomar) och är föranledt af
samma orsaker eller hvad man i dagligt
tal kallar förstörda nerver. Någon
påvisbar fysiologisk förändring inom
nervsystemet förefinnes dock icke i
någotdera fallet; man kan endast af
symtomen sluta till ett försvagande eller en
öfverdrifven retbarhet, hvars orsaker
torde, delvis åtminstone, bero på att
nerverna äro undernärda.
Hysterien är en gammal sjukdom, som
förekommit och förekommer hos alla
folk. Många af de personer, som i
bibeln och andra urkunder från forna
tider betecknas såsom besatta, voro i
själfva verket offer för hysteri; likaså
har man utrönt, att de häxor, man förr
i tiden förfor så grymt med, egentligen
voro hysteriska varelser, hvilkas plats
borde ha varit en nervkuranstalt i stället
för fängelset och bålet.
Mest utsatta för hysterien synas
kvinnor vara, hvilket ju förklaras af ett hos
dem mycket vanligt särskildt känsligt
nervsystem. Men det är ett misstag att
tro det männen gå fria. Sjukdomen kan
uppträda i nära nog hvilken ålder som
helst, till och med hos barn; dock
förekomma de flesta fallen under
könsmognadsperioden — från 16:de till 25:te
året. Ärftligheten spelar för
sjukdomens uppkomst en stor roll, och man
har konstaterat, att barn af hysteriska
föräldrar äro tolf gånger mera än andra
utsatta för att angripas af hysteri.
Äfven andra ärfda nervösa anlag spela in,
i synnerhet alkoholism hos föräldrarna.
Äfven alkoholmissbruk hos individen
själf gynnar i hög grad sjukdomens
uppkomst, hvilket äfven är fallet, ehuru i
mindre farlig grad, med andra kroniska
förgiftningar äfvensom vissa akuta och
kroniska sjukdomar. Ej sällan
framkallas sjukdomens utbrott genom en till-
fälligt uppträdande omständigheter, t. ex.
yttre skador, en plötslig skrämsel o. s. v.
Naturligtvis har i alla dylika fall
sjukdomen existerat redan förut, ehuru
symtomen ej framträdt så tydligt, att
omgifningen märkt någonting. Vidare
medföra andliga och kroppsliga
överansträngningar samma disposition för
hysteri som för den besläktade neurastenien,
och slutligen har man i många fall
konstaterat, att efterapning kan framkalla
hysteri hos med anlag för sjukdomen
behäftade personer genom hvad man
skulle kunna kalla ett slags psykisk
smitta. Dylik efterapning åstadkom förr
i tiden formliga hysteriska epidemier,
och mindre sådana kunna ännu
uppträda, i synnerhet i flickskolor, i det
symtomen hos en hysterisk individ
öfverföras till kamraterna.
De hysteriska symtomen äro högst
växlande och olikartade. De viktigaste
af dem och hvarigenom sjukdomen i
afgörande grad skiljer sig från
nervsvaghet äro de s. k. stigmata, d. v. s. att
känseln kan fullkomligt upphäfvas i en
större eller mindre del af kroppen, så
att man kan sticka eller bränna huden
utan att den sjuke erfar ringaste smärta,
eller att å andra sidan känsligheten ökas
i hög grad uti någon viss del af
kroppen, så att till och med lindrig beröring
förorsakar smärta. Hit höra äfven
egendomliga rubbningar i sinnesorganen,
vanligen minskning af synfältet ända till
den grad att blindhet inträder.
De själsliga symtomen komma därnäst
i betraktande. Vanligen saknar
själslifvet jämnvikt; den sjuke går från den
ena ytterligheten till den andra, hans
glädje är lika öfverdrifven som hans
sorg. Ofta visa de hysteriska böjelse
för intriger, lögn och förställning, ofta
åter slapphet i viljan och
osjälfständig-het. I allmänhet äro hysteriska
personer särdeles mottagliga för alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
